Glapp i välfärden fortsatt uppgift för hundraåriga Bräcke diakoni

- Vid den här tiden på 20-talet var inte Göteborg och Västkusten unikt med sociala spänningar och motsättningar, med de var väldigt tydliga där.  Som krydda i den sociala bilden tillkom utvandringen till Amerika med en ström av människor som gick genom Göteborg, säger Per Eckerdal, författare till Bräcke diakonis jubileumsbok ”Viljan att se, kraften att förändra”. Eckerdal som är biskop emeritus var även direktor för Bräcke diakoni under åren 1990–2008.

Kritik mot andra

Biskop E.H Rhode hade enligt Eckerdal en sällsynt förmåga att förstå vad som behövdes göras. Finansieringen kom genom filantropi, där förmögna personer skänkte pengar till verksamheten. 

-  Ju mer jobbat med historien, desto mer har jag blivit fascinerad av Rhode som person. Han hade i grunden en djupt patriarkal och konservativ samhällssyn.  Samtidigt hade han förmåga att se vad det var som var på gång i det svenska samhället, som en konsekvens inte minst av industrialisering i slutet av 1800-talet, berättar Per Eckerdal som menar att det även fanns en kritik mot att församlingarna, samhället och familjen inte tog sitt ansvar för människors behov.

Startade 1923

Helene Mellström, Bräcke diakonis nuvarande direktor menar att stiftelsen har fortsatt att finnas i glappet mellan behov och vad som görs. 

- Vi tänker även nu att det går tillbaka till Rhode där det handlar om att se behov som inte är uppfyllda, Där kan vi hitta något nytt eller komplettera, säger Helene Mellström.

I februari 1923 invigdes Göteborgs diakonissanstalt, nuvarande Bräcke diakoni, i en villa mellan Liseberg och Örgryte kyrka, en lokal som redan var för liten när den invigdes.  

Låg långt före

1927 flyttades verksamheten till Bräckö på Hisingen och här fanns även plats för en liten sjukhemsavdelning Diakonissorna som utbildades här fick som regel sjuksköterskekompetens och anställdes i samhällets tjänst eller i församlingar.

- De diakonissor som utbildades till sjuksköterskor då har ju lagt grunden till dagens primärvård. Habiliteringen som vi startade med skola för barn med funktionsnedsättning låg ju också väldigt långt före samhället. Den välfärd som finns idag har vi varit med och utvecklat, säger Helene Mellström. 

- Under pionjärskedet var diakonissorna tydligt i fokus och det fanns en tydlig teologisk kyrklig profil, säger Per Eckerdal.

Kris för diakonin

Två år efter flytten till Bräckö kom nästa stora förändring, då hade en statlig myndighet bett diakonissanstalten att öppna ett skyddshem för ”vanartiga flickor”.  Hemmet drevs av Bräcke diakoni fram till 1947 då det plötsligt kom ett telegram från regeringen att avtalet inte skulle förnyas och verksamheten lades ner.

Även om Göteborg diakonissanstalt, senare Bräcke diakoni, precis som de andra diakonissanstalterna gick in och täckte upp där det fanns brister i samhället, kunde det bli smärtsamma processer när verksamheterna skulle avvecklas. Under 1940- och 1950-talet fick en mängd verksamheter inom de svenska diakoniinstitutioner läggas ned. Nu skulle det svenska folkhemmet ansvara för social välfärd och drivkraften till att diakoniinstitutionerna en gång hade startat förändrades. På Bräcke diakonis hemsida beskriver man tiden som en identitetskris för den svenska diakonin.

Behöver agera snabbt

Helene Mellström känner igen utmaningarna som finns kvar idag.

- Vi sitter just nu i att avveckla verksamheter eftersom kommuner och regioner inte belägger platser. Jag brukar säga att vårt arbete är utveckling och avveckling och att vara snabbfotade, säger Helene Mellström. 

Under 50-talet började Göteborgs diakonissanstalt förändra sina stadgar och i uppgiften ingick inte bara att utbilda diakonissor. 

Man anpassar sig till det nya landskapet bland annat genom att arbeta med äldreboendet Västergård, starta barn- och ungdomshabiliteringen Bräcke Östergård och senare palliativ vård. Den kristna profilen  tonas ned och det man fokuserar på är det praktiska diakonala arbetet att hjälpa människor i utsatthet. På ett sätt handlar det om att smälta in i det framväxande välfärdssystemet där man är med och tar över uppdrag.

Starkare teologi idag

- Under folkhemsskedet uppstod en otydlig teologisk profil. Det var fråga om överlevnad för att kunna jobba i symbios med det offentliga, säger Per Eckerdal och berättar om att när han började som direktor på 90-talet var det en del av de anställda som inte visste att de jobbade på Bräcke diakoni utan trodde att de var anställda av Göteborgs sjukvård.

Eckerdal menar att den teologiska identiteten är starkare idag. Det ser även Helene Mellström 

- Vi är noga med vårt arv och värdegrunden från 1923.  De grundläggande kristna värderingarna finns med oss i alla våra möten och vi har diakoner anställda vars uppgift är att hålla värdegrunden levande i alla våra verksamheter. I vår styrelse finns en tidigare ärkebiskop och vi har bra kontakt med Svenska kyrkan, berättar Helene Mellström. 

Ingen utbildning

2014 tog Svenska kyrkan över profilutbildningen av diakoner i ett nystartat utbildningsinstitut. I årsredovisningen för Bräcke diakoni det året blir det tydligt att det är en sorg:

”För stiftelsen en klar förlust, eftersom diakonstudenterna på ett påtagligt sätt berikat utbildningsmiljön i Göteborg, och har utgjort en viktig länk till Svenska kyrkan som organisation. ”

När lagen om offentlig upphandling införs på 1990-talet uppstår nästa identitetskris för diakonin. Nu måste de verksamheter som man har utfört i årtionden upphandlas och verksamheten blir mer affärsmässig. Och utvecklingen har fortsatt. Helene Mellström menar att det idag har öppnats nya möjligheter för Bräcke diakoni med en helt ny lagstiftning som särskilt är anpassad till idéburna aktörer.  

Tagit nya vägar

Omsättningen ligger idag på strax under en miljard med en verksamhet på många orter i södra halvan av landet, främst genom avtal med kommuner och regioner.

-  Organisationen har funnits i hundra år under stora samhällsomställningar och ett världskrig. Jag tycker att Bräcke diakoni har klarat det väldigt bra genom att ta nya vägar och se nya möjligheter i samhällsutvecklingen, säger Helene Mellström, direktor, vars dröm nu är att kunna starta ett äldreboende med kristen profil inom ramen för Bräcke diakoni.