Eva-Lotta Hedin konstaterar att möjligheterna att inskränka mötes-, demonstrations- och yttrandefriheterna är mycket begränsade, och att omständigheterna som legat till grund för polisens beslut inte är tillräckliga.
- Förvaltningsrätten har kommit fram till att det man har åberopat som grund för besluten, en hotbild från Säkerhetspolisen, inte hade tillräcklig koppling till sammankomsterna och inte var tillräckligt konkreta i uppgifterna, säger hon.
Det var i mitten av februari som polisen på kort tid nekade två ansökningar om allmän sammankomst för att bränna Koranen utanför Turkiets respektive Iraks ambassad.
I besluten hänvisades till Säkerhetspolisens bedömning att hotbilden mot Sverige har påverkats av tidigare koranbränningar och att risken för terrorattentat skulle öka om framtida bränningar tillåts.
"Kan vara hotdrivande"
- Det vi har sagt tidigare är att den typen av aktiviteter kan vara hotdrivande, vilket vi har sett exempel på, säger Susanna Trehörning, biträdande enhetschef för kontraterrorism på Säkerhetspolisen, om domstolens besked att koranbränningar återigen ska tillåtas.
Förvaltningsrätten konstaterar i domen att Säpos bedömning att koranbränningar medför risk för terrorattentat är allvarlig.
- Men som lagen är utformad om när och hur man får begränsa de här grundläggande fri- och rättigheterna så ser vi inte att lagen ger utrymme att neka i de här fallen, säger Eva-Lotta Hedin.
Kritiserade beslut
Polisens beslut att neka tillstånd har tidigare kritiserades av bland andra Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, som konstaterat att polisens agerande inte har stöd i lagen.
- Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de (förvaltningsrätten) ger polisen rätt, sade han då till TT.
Ordningslagen medger nämligen bara avslag om det är nödvändigt för ordning och säkerhet i direkt anslutning till demonstrationen i fråga.
Tidigare i år slog kammarrätten fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i april förra året, där den högerextreme politikern Rasmus Paludan ville bränna Koranen, var felaktigt.
Anledningen var att man ansåg att ordningslagen inte polisen rätt att ställa in sammankomster med hänvisning till att störningar inträffat tidigare eller befaras inträffa.
Polisen: "Vårt beslut var korrekt"
Efter beskedet att Förvaltningsrätten river upp polisens beslut om att inte tillåta koranbränningar står polisen fast vid att det ändå var korrekt beslut att fatta.
- Det är en kritik mot Polismyndigheten eftersom förvaltningsdomstolen upphäver polisens beslut. Men samtidigt vidhåller vi att vårt beslut är korrekt fattat, säger polisens presstalesperson Ola Österling till TT.
Polisen kommer nu gå vidare genom att både analysera domen och det egna beslutet att neka koranbränningarna. Ett arbete som väntas ta upp mot tio dagar.
- Vi kommer att slutföra den analysen innan vi tar beslut i frågan om vi ska låta domen vinna laga kraft eller om vi ska överklaga den till kammarrätten, säger Österling.
TT
