Både 2020 och 2021 var år som helt präglades av pandemin. Under förra året klingade den av och restriktionerna slopades i början av februari. När nu kyrkostatistiken för 2022 släpps så ger det en indikation på hur Svenska kyrkan återhämtat sig efter två år av restriktioner och inskränkningar i verksamheten.
Efter en lång period av inställda konserter och andra kulturevenemang fanns det ett enormt sug efter musik och kulturupplevelser under 2022. Det avspeglas också i Svenska kyrkan, som hade 1 095 000 konsertbesökare under året, överlägset fler än under pandemiåren och även fler än 2019.
Fler personer har också fått ekonomiskt bistånd av kyrkan, även om församlingarna inte ökat sina budgetar för det diakonala stödet. I genomsnitt får varje person alltså ett lägre bidrag när fler ska dela på samma summa.
– Den utvecklingen är inte överraskande, då många diakoner har vittnat om att fler människor under det sista halvåret av 2022 sökt sig till dem. Men man har inte mer pengar att dela ut, säger Jonas Bromander, utredare på Svenska kyrkans analysenhet.
Siffror inom diakonin neråt
Samtidigt pekar många siffror inom diakonin neråt. Antalet kontakttillfällen har minskat från 590 000 under 2021 till 396 000 under 2022. Och antalet sjukbesök är bara 47 400, vilket kan jämföras med 112 000 under 2019. Jonas Bromander har inga säkra svar som förklarar den utvecklingen.
– Det är helt klart så att samhället har förändrats, och det påverkar också diakonernas arbetssätt. Kanske måste de göra nya prioriteringar, säger han.
Gudstjänstbesöken är inte tillbaka på samma nivåer som före pandemin. Det gäller särskilt besök på andra gudstjänster än huvudgudstjänster och kyrkliga förrättningar. Musikgudstjänster har till exempel inte haft någon stor tillströmning.
– Jag har forskarkollegor som sett att huvudgudstjänsten blev central under pandemin, det är på den man har koncentrerat krafterna. Det är inte säkert att man kört i gång de andra gudstjänsterna efter pandemin, säger han.
En fortsättning på den långvariga nedgången
Antalet besök i huvudgudstjänsten var förra året 2,4 miljoner. Även om det är en ökning jämfört med pandemiåren så var det färre som gick på huvudgudstjänsten 2022 än under 2019, då 3,4 miljoner besök registrerades.
Jonas Bromander menar att den siffran kan ses som en fortsättning på den långvariga nedgång som antalet besök på huvudgudstjänsten haft.
Antal besök vid dop, konfirmation, vigsel och begravning var 3,2 miljoner, vilket kan jämföras med drygt fem miljoner år 2018. Även om människor kanske sköt upp bröllop och dop under pandemin så uteblev anstormningen under 2022.
– Det borde ha genererat en rekyl efter pandemin, men den har vi inte riktigt sett. Det har skett en återhämtning men vi har inte hämtat igen allt det vi förlorat, det gäller inte minst vigslarna. Kanske har det med det ekonomiska läget att göra, att man just nu avvaktar med att slå till med ett dyrt bröllop.
Stort tapp för barn och ungdomsverksamheten
Vad gäller barn och ungdomsverksamheten så visar den på stora tapp under 2022. Betydligt färre barn och unga kommer till församlingarnas grupp- och öppna verksamhet. Barn- och ungdomsverksamheten hade problem redan före pandemin och pandemin kan ytterligare ha bidragit till att församlingarna förlorat kontakten med många barn och unga.
– Det är väldigt sårbart med barn- och ungdomsverksamhet eftersom det finns mycket som konkurrerar med kyrkan. Det här är inget som kommer att lösa sig av sig självt för församlingarna. Man måste agera för att få i gång verksamheten till samma nivå som innan pandemin, säger han.
Under 2022 har kyrkan fortsatt att förlora ideella. Enligt statistiken var drygt 40 000 frivilliga i Svenska kyrkan förra året jämfört med 71 600 år 2019. Det kan bero på att det har varit svårt att rekrytera konfirmationsledare under pandemin.
2022 var det första året med ett nytt system för att registrera statistiken. Jonas Bromander tror att registreringen i huvudsak har fungerat tillfredsställande. Men den faktorn och att pandemin fortfarande påverkade – de flesta pandemirestriktioner och allmänna råd togs bort den 9 februari – gör att det finns en viss osäkerhet kring hur stora växlar man kan dra av statistiken för 2022.
– 2023 kommer i stället att bli en form av nollår, då blir vi mer säkra på hur utvecklingen ser ut, säger han.
