Av de sex doktorandprojekten är det två som Klas Gustavsson gärna lyfter fram. Efter de stora stormar som farit hårt fram i stiftet och som lämnat 6 000 hektar nerblåst skog efter sig, är det viktigt att säkerställa att gallring och naturhänsyn på den mark som planterats med nya träd görs på rätt sätt.
Detta är också temat för Delphine Larivieres när hon i sin avhandling utvecklar och värderar nya strategier för förstagallringar. Och även identifierar den hänsyn som tagits under arbetet.
Ett annan avhandling i projektet berör metoder att öka andelen tall i södra Sverige.
– Tallen har minskat och det har visat sig vara svårt att vända trenden, konstaterar Klas Gustavsson. Det finns problem vid föryngringen av tall, som viltbete och sjukdomar. Detta är något vi måste lära oss mer om.
I Mikolaj Lulas doktorandarbete ligger fokus på hur föryngring av tall och den efterföljande skötseln kan vässas för att få ett bättre resultat med ökad lönsamhet.
– Det är ett ämne som är viktigt för oss och där vi ställt mark till förfogande för att anlägga försöksytor, säger Klas Gustavsson.
Centralt för hela forskningsprogrammet har varit att kommunicera det arbete som görs av doktoranderna med skogsnäringen i allmänhet och projektets ägare och finansiärer i synnerhet. Här har traditionella metoder och vägar, som rapporter, exkursioner och skogskvällar, blandats med webkurser och applikationer för mobiltelefon och surfplattor.
Klas Gustavsson konstaterar att intresset för FRAS redan från början varit stort, med fulltecknade exkursioner och välbesökta arrangemang. Och det finns redan planer på en fortsättning, ett FRAS 2.
– Vi vill lära oss mer och bli bättre på det vi gör, säger han. En duktig förvaltare är aldrig fullärd utan söker alltid ny kunskap.