”En duktig förvaltare söker alltid ny kunskap”

Klas Gustavsson är enhetschef för egendomsförvaltning i Växjö stift och ingår även i ledningsgruppen för FRAS. Foto: Bodil Askencrantz

I syfte att vidareutveckla skogsskötseln i södra Sverige till framtida behov har ett forskningsprogram initierat sex doktorand­projekt inriktade på skogsbrukets olika faser. Projekt­ägare är industri, högskola och markägare, däribland fem av kyrkans stift.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Klas Gustavsson är enhetschef för egendomsförvaltning i Växjö stift och ingår även i ledningsgruppen för FRAS. Foto: Bodil Askencrantz

I fyra års tid har ­doktorander inom ramen för Framtidens skogsskötsel (FRAS) i södra Sverige, arbetat med sina respektive projekt. Nu är avhandlingarna snart klara.

Upprinnelsen till FRAS var att skogsbruket i södra Sverige identifierat ett behov av högre studier kring ämnen relevanta för skogens framtida skötsel. En budkavle utgick till alla större ak­törer med en förfrågan om vad man ansåg vara viktiga frågeställningar att lyfta fram.

– Att vi själva kunde styra ämnesval gjorde att uppslutningen från industri och markägare blev stor, menar Klas Gustavsson, som är enhetschef för egendomsförvaltning i Växjö stift och även ingår i ledningsgruppen för FRAS.

För att öka kunskapen om hur framtidens skogar ska skötas på bästa sätt samlades nu för första gången skogsforskningen i södra Sverige – Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Linnéuniversitetet och Skogforsk – kring ett och samma projekt.

Till projektet knöts även skogsnäring och markägare – Sveaskog, Södra, Vida, Skogssällskapet, Boxholms skogar, kyrkans stift i Växjö, Linköping, Skara, Göteborg och Lund. Med flera.

För Klas Gustavsson i Växjö var det självklart att stiftet skulle delta i projektet.

– Vi har i Växjö stift en tradition att hålla dörren öppen för forskning och fortbildning, ­säger han. Att driva kunskapsfrågor ingår i vårt ansvar mot skogsbruket.

En duktig förvaltare är aldrig fullärd utan söker alltid ny kunskap.

Av de sex doktorandprojekten är det två som Klas Gustavsson gärna lyfter fram. Efter de stora stormar som farit hårt fram i stiftet och som lämnat 6 000 hektar nerblåst skog efter sig, är det viktigt att säkerställa att gallring och naturhänsyn på den mark som planterats med nya träd görs på rätt sätt.

Detta är också temat för Del­phine Larivieres när hon i sin avhandling utvecklar och värderar nya strategier för förstagallringar. Och även identifierar den hänsyn som tagits under arbetet.

Ett annan avhandling i projektet berör metoder att öka andelen tall i södra Sverige.

– Tallen har minskat och det har visat sig vara svårt att vända trenden, konstaterar Klas Gustavsson. Det finns problem vid föryngringen av tall, som viltbete och sjukdomar. Detta är något vi måste lära oss mer om.

I Mikolaj Lulas doktorandar­bete ligger fokus på hur föryngring av tall och den efterföljande skötseln kan vässas för att få ett bättre resultat med ökad lönsamhet.

– Det är ett ämne som är viktigt för oss och där vi ställt mark till förfogande för att anlägga försöksytor, säger Klas Gustavsson.

Centralt för hela forskningsprogrammet har varit att kommunicera det arbete som görs av doktoranderna med skogsnäringen i allmänhet och projektets ägare och finansiärer i synnerhet. Här har traditionella metoder och vägar, som rapporter, exkursioner och skogskvällar, blandats med webkurser och applikationer för mobiltelefon och surfplattor.

Klas Gustavsson konstaterar att intresset för FRAS redan från början varit stort, med fulltecknade exkursioner och välbesökta arrangemang. Och det finns redan planer på en fortsättning, ett FRAS 2.

– Vi vill lära oss mer och bli bättre på det vi gör, säger han. En duktig förvaltare är aldrig fullärd utan söker alltid ny kunskap.

Fakta: Doktorandernas sex olika projekt

Föryngring av tall i södra Svergie, Mikolaj Lula.

Smarta föryngringar, Per Nordin.

Röjning för ökad variation, Mostarin Ara.

Gallring och generell hänsyn, Delphine Lariviere.

Målanpassad gallring, ­Magnus Persson.

Björkkvalitet i blandskog, Grace Jones.