2019 blev Svenska kyrkans internationella arbete Act Svenska kyrkan. Det ser både Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, och Eva Pérez Järnil, insamlingschef, som ett avgörande steg för att man ska växa som insamlingsorganisation.
– Vi räknade med två tuffa år efter att vi bytt namn, och att det sedan skulle börja lyfta. Nu har vi ökat insamlingen med 50 procent, och kännedomen och omnämnande av Act Svenska kyrkan i press har också nästan fördubblats. Vi är inne i en positiv trend, säger Erik Lysén.
Tog tid att komma till insikt om ett namnbyte
Han vill inte recensera den process som inneburit att det internationella arbetet flera gånger bytt namn, men menar att benämningen Svenska kyrkans internationella arbete hämmade möjligheten att samla in pengar.
– Det uppfattades som väldigt anonymt, och somliga, som tycker att kyrkan har väldigt mycket pengar, uppfattade det som att kyrkan själv borde kunna finansiera sitt eget internationella arbete. Men det tog lite tid att komma till den insikten att namnet behövde bytas, säger Erik Lysén.
Men varför har Svenska kyrkans internationella arbete inte gått lika starkt som många andra insamlingsorganisationer de senaste 20 åren?
– Dels har vi bytt avsändare flera gånger, och människor har inte lika stor kännedom om oss som till exempel Cancerfonden och Unicef. Sedan har det kommit till insamlingsorganisationer som satsat mycket på att nå ut. Vi har inte heller riktat oss lika mycket till företag som vissa andra. Men vi börjar se ett ökat intresse för Act Svenska kyrkan nu, säger Eva Pérez Järnil.
– Det klart att namnbyten skapar svårigheter med identifikationen, och man riskerar att döda energi och engagemang. Det har vi betalat ett pris för, säger Erik Lysén.
Löftet: Inga fler namnbyten
Men nu kommer det att vara slut med namnbyten, det är åtminstone ett löfte som han ger.
– När jag går i pension så kommer vi fortfarande att heta Act Svenska kyrkan.
Men det finns även andra utmaningar. Svenskar har länge gett mer till internationellt bistånd än givare i andra länder. Men nu syns en utveckling där även svenskar prioriterar att skänka till sociala insatser i Sverige och arbete mot sjukdomar i stället för att ge till människor i andra länder.
"Vi når andra typer av aktörer"
Eva Pérez Järnil ser inte det som ett hot mot Act Svenska kyrkan.
– Vi vill inte sätta ändamål mot varandra, men tycker det är viktigt att fortsätta att tänka på den internationella solidariteten, säger hon.
Erik Lysén menar att Act Svenska kyrkan skiljer ut sig i jämförelse med många andra organisationer genom att samarbeta med kyrkor i andra länder. Det ger unika möjligheter.
– Vår usp (unique selling point) är att vi når andra typer av aktörer som andra inte gör. I många länder är det via religiösa aktörer man kan förändra skadliga normer och attityder. Vi ser också att förtroendet för Act Svenska kyrkan ökar när människor ser att vi når ut, säger han.
