Tidigare i veckan riktade Act Svenska kyrkan uppmaningar till Sveriges regering och EU att inkludera globala åtgärder i de krispaket som nu planeras.
På tisdagen höll regeringen en presskonferens där Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, meddelade att Sverige lägger om sitt biståndsarbete, med anledning av coronaviruset.
Genom ökade resurser till FN och WHO, görs insatser för att stärka sjukvården i utvecklingsländer. Ministern sa att Sverige står beredd att besvara FN:s appell om mer stöd som väntas presenteras i veckan. Samt att Sverige, tillsammans med Danmark, tar initiativ för att EU ska agera mer kraftfullt.
Act Svenska kyrkans chef, Erik Lysén, ser positivt på regeringens besked, men säger att han hade önskat konkreta stödåtgärder till hjälporganisationerna.
– Jag hade nog trott på mer kraftfulla och konkreta åtgärder, men det är möjligt att det kommer senare.
– Det som var förvånade var att det civila samhället inte nämndes. Många organisationer har svårt att arbeta när personalen omfattas av rörelserestriktioner.
Till exempel vill Erik Lysén att Sida tillfälligt slopar egeninsatsen, det vill säga den andel pengar som organisationerna som får bidrag själva behöver skjuta till.
– Den typ av utspel hade varit väldigt välkommet. Många organisationer, inklusive Act Svenska kyrkan, drabbas till exempel nu när vi inte kan anordna fysiska insamlingsaktiviteter och riskerar att få mindre kollekter till fasteinsamlingen på grund av färre gudstjänstbesökare.
– Vi står med stora frågor i vår verksamt nu. När till exempel skolorna stängts ner i stora flyktingläger i norra Kenya behöver vi arbeta med hur vi ska kunna fortsätta förse barnen med ett mål mat om dagen, säkra skolgången och ge skydd och stöd till de mest utsatta och föräldralösa barnen.
Erik Lysén poängterar vikten av att fortsätta med det normala humanitära stödet, så att till exempel spädbarns- och mödradödligheten inte riskerar att öka på grund av att majoriteten av resurserna går till coronaåtgärder.
Han ser också med oro på att repressiva regimer skulle kunna utnyttja situationen för att långsiktigt förhindra att civilsamhällets organisationer kan hålla möten.
– Det är oerhört viktigt att man bevakar detta, så att möjligheten att stänga ner sammankomster inte blir något långvarigt.
