För få kandidater till kyrkovalet i nio församlingar

I 95 av 592 valkretsar finns bara en nomineringsgrupp att rösta på i valet till kyrkofullmäktige. Foto: Marcus Gustafsson

Av 592 församlingar och pastorat har 9 behövt förlänga handläggningstiden för att nomineringsgrupperna ska kunna anmäla fler kandidater. I 95 av kyrkofulllmäktigevalen ställer bara en nomineringsgrupp upp.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
I 95 av 592 valkretsar finns bara en nomineringsgrupp att rösta på i valet till kyrkofullmäktige. Foto: Marcus Gustafsson

– Med tanke på hur många församlingar och pastorat som finns, tycker jag att det ändå är förhållandevis få valområden som haft svårigheter att få ihop tillräckligt många kandidater, säger Anki Bondesson, kyrkovalledare på kyrkokansliet.

För de valkretsarna går tiden ut den 15 maj för att registrera fler kandidater eller nya nomineringsgrupper.

– Och den 1 juli är sista dag att fastställa grupp- och kandidatförteckningen för församlingar med förlängd handläggningstid. Då kommer nog antalet att förbättras, säger hon.

De nio valkretsar som har fått förlängd handläggningstid är: Bergsjö församling, Gagnefs pastorat, Hjärnarp-Tåstarps församling, Hofors församling, Kinda pastorat, Lysviks församling, Nödinge församling, Rommele pastorat och Tierps pastorat.

Av valkretsarna i valet till kyrkofullmäktige är det 95 där det bara finns en nomineringsgrupp att rösta på.

Jan Strid, universitetslektor emeritus vid Göteborgs universitet, har studerat kyrkovalen och demokratin i Svenska kyrkan. Han säger att man kan se på valkretsar där det bara ställer upp en nomineringsgrupp på två sätt:

– Dels kan man säga att det står alla fritt att bilda en nomineringsgrupp, så det är inte odemokratiskt – alla kan ju ställa upp.

– Dels så kan man se det som ett problem för de väljare som inte hittar sin grupp när de kommer för att rösta. Då blir det ingen bra situation för de enskilda kyrkomedlemmarna i församlingen. Alla bör ju kunna få rösta på sin grupp, säger Jan Strid.

Han återkommer till att det är upp till var och en att engagera sig.

Men när det gäller valdeltagandet kan det påverkas om det i många församlingar bara finns en nomineringsgrupp att lägga sin röst på i valet till kyrkofullmäktige, anser Jan Strid.

– Intresset för kyrkovalet kommer att minska ytterligare då.

Kyrkovalledare Anki Bondesson säger att förberedelserna inför kyrkovalet löper på enligt plan.

– Det senaste som skett är att valnämnder, stift och nomineringsgrupper registrerat vallokaler, distrikt, öppettider, kandidater i valsystemet.

Nomineringsgrupperna beställer valsedlarna som levereras under sommaren. Röstkort ska ha nått väljarna den 1 september.

Förhoppningsvis har smittläget förbättrats till hösten vad gäller pandemin, säger Anki Bondesson.

– Men vi är ändå förberedda med bland annat ökade möjligheter till förtidsröstning, skyddsmaterial och fler brevröstningspaket.

Fakta: Röstning kan ske den 6–19 september

  • Svenska kyrkans medlemmar, 16 år och äldre, kan rösta.
  • 601 nomineringsgrupper är registrerade.
  • 27 000 kandidater ställer upp, dessa samt nomineringsgrupperna finns den
  • 19 juli på svenskakyrkan.se/kyrkoval.
     
  • Valdeltagande 2017:
  • 19,1 procent
     
  • Valdeltagande 2013:
  • 12,8 procent