Svalt intresse från kommuner att ta över begravningsverksamheten

Som ett led i att skilja kyrkan från staten har en lagändring i Norge gjort det möjligt för kommuner att få tillstånd av landshövdigen att ta över ansvaret för begravningsverksamheten. Foto: Marcus Gustafsson

En lagändring har gjort det möjligt för kommuner att ta över ansvaret för begravningsverksamheten i Norge. Men på de flesta håll i landet har norska kyrkan behållit ansvaret. På två år har två kommuner ansökt om att få ta över verksamheten.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Som ett led i att skilja kyrkan från staten har en lagändring i Norge gjort det möjligt för kommuner att få tillstånd av landshövdigen att ta över ansvaret för begravningsverksamheten. Foto: Marcus Gustafsson

Frågan har flera gånger lyfts om vad som kommer att hända med Svenska kyrkans huvudmannaskap för begravningsverksamheten när en majoritet av befolkningen inte längre tillhör Svenska kyrkan. Något som prognostiseras att inträffa inom några år. 

I Norge är det sedan en ny lag trädde i kraft 2021 inte längre självklart att den norska kyrkan bär huvudansvaret för begravningsverksamheten. I första hand är det kyrkomötet som beslutar om huvudmän, men om en kommun ansöker om ta över ansvaret, kan landshövdingen ge ansvaret till kommunen. 

Oslo kommun vill ta över ansvaret

Intresset har dock hittills varit svalt, skriver tidningen Vårt land. Frågan har varit uppe hos flera kommuner, men sedan 2021 har bara två kommuner ansökt om att få ta över ansvaret. 

Oslo kommun är den ena kommunen, och deras ansökan är under behandling. Den andra kommunen, Bærum, har nu tagit över ansvaret för begravningsverksamheten. 

Före ändringen hade fyra kommuner i Norge ansvar för begravningsverksamheten. På många andra platser, där kyrkan fortfarande är ansvarig, har kyrkan slutit avtal med kommunen om att kommunen står för den praktiska driften av kyrkogårdarna.  

Human-etiska förbundet kritiska 

Marit Brandt Lågøyr, ledare för norska kyrkans arbetsgivarorganisations avdelning för politik, ledning och innovation, säger till den norska tidningen Dagen att allt tyder på att ordningen med kyrklig förvaltning av begravningsverksamheten fungerar bra. Hon understryker att kyrkan är noggrann med att skilja på rollen som trossamfund och offentlig förvaltare av begravningsverksamheten. 

Human-etiska förbundet i Norge var starka förespråkare för lagändringen och fortsätter att driva på i frågan.

”Förvaltning av gravplatser är en gemensam verksamhet som alla invånare har behov av, oavsett tro eller livssyn. Då är det fel att ett trossamfund ska ha ensamrätt på att driva den", skriver humanistiska förbundet på sin hemsida. 

 En del av skilsmässan med staten

Förbundet har också skickat ett brev till alla kommuner för att informera om möjligheten att ta över ansvaret för begravningsverksamheten. 

Lagändringen för begravningsverksamheten har varit en del av den process av skiljandet mellan kyrka och stat som har pågått i Norge sedan 2012 och som avslutades tidigare i år.  

I Sverige finns två kommuner, Stockholm och Tranås, som är huvudman för begravningsverksamheten. På alla andra platser i landet är Svenska kyrkans församlingar, pastorat eller begravningssamfälligheter huvudmän.