Kyrkomötet 2020 sköt fram beslutet om gemensamma administrativa system och krävde en kartläggning av församlingarnas nuvarande behov. Den har nu gjorts av företaget Ramboll genom en enkätundersökning och fokusgruppssamtal.
Enkäten gick ut till 612 ekonomiska enheter, 389 svarade. Av de församlingar som i dag inte använder gemensamma system planerar bara 13 procent att ansluta sig till det gemensamma lönecentret, hela 56 procent vill det inte. Något fler, 22 procent, är intresserade av att ansluta sig till ett gemensamt system för ekonomiadministration.
Samtalen i fokusgrupperna visar att flera församlingar har sett ett ökat behov av digitala funktioner under pandemin men att merparten inte har en plan för det framtida digitaliseringsarbetet. De vinster som församlingarna framför allt ser med samverkan är finansiella besparingar, tidsbesparingar och bättre tillgång till specialkompetens.
Den stora oron handlar om utarmad lokal kompetens och minskat självbestämmande. Här är det framför allt den gemensamma lönehanteringen som många är kritiska till. Frågan om obligatorium är enligt rapporten det som väcker mest negativa känslor. Flera anser att det skulle innebära att församlingen inte längre blir den grundläggande enheten.
Kyrkostyrelsens förste vice ordförande Wanja Lundby Wedin (S) säger att det är en utmaning att över en tredjedel av församlingarna i dagsläget inte planerar ansluta sig till det gemensamma lönecentret.
– Man får ta oron på allvar och genom goda exempel visa att det här fungerar. Det är ändå en stor del av församlingarna där lönerna i dag hanteras via en servicebyrå. Nu kliver ytterligare två stift in i det nya och det kommer snabbt att bli fler.
Varför är det viktigt med full anslutning?
– Det är först när man får stor volym som man kan ta ut de stora ekonomiska vinsterna. Så är det i alla de här systemen, initialt är kostnaden större och ju fler som ansluter desto billigare blir det.
– Ekonomin kommer totalt sett inte att bli bättre och då ökar behoven av att vi samordnar oss kring frågor som inte påverkar det lokala självbestämmandet. Att lönehanteringen ligger administrerat på en servicebyrå påverkar inte självbestämmandet.
Till kyrkomötet i år ska kyrkostyrelsen presentera en tidsplan och finansieringsplan. Enligt ett förslag som nu är ute på remiss hos stiften ska den gemensamma digitala infrastrukturen från och med 2024 finansieras av den gemensamma avgiften för nationell nivå genom en höjning med ett öre.
Lönehanteringen ska initialt vara en betaltjänst och senast 2030, eller vid 80 procents anslutning, finansieras genom den gemensamma avgiften med en kostnadshöjning på ett halvt öre. Samma plan för finansiering föreslås för de gemensamma ekonomitjänsterna. Här menar dock kyrkostyrelsen att samsyn saknas om full anslutning är nödvändig och mer utförligt underlag ska presenteras till kyrkomötet 2022.
