"Fältet smalnar inför ärkebiskopsvalet och bara biskopar har en rimlig chans"

För att ha chans att bli ärkebiskop ska man vara biskop. Efter 1931 har ingen blivit vald till ärkebiskop utan att ha varit varit biskop tidigare. Foto: Marcus Gustafsson, Jessica Segerberg.  

Ärkebiskopsval 2022:

Den 30 mars går ärkebiskopsvalet in i skarpt läge. Kyrkans Tidinings reporter Lennart Lundberg kommenterar förutsättningarna för ärkebiskopsvalet

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

För att ha chans att bli ärkebiskop ska man vara biskop. Efter 1931 har ingen blivit vald till ärkebiskop utan att ha varit varit biskop tidigare. Foto: Marcus Gustafsson, Jessica Segerberg.  

Att den nya ärkebiskopen finns bland de nuvarande ­tretton biskoparna är nästan helt säkert. Ingen utanför biskopskollegiet har blivit ärkebiskop sedan 1931, då teologiprofessorn Erling ­Eidem av regeringen utsågs till ny ärkebiskop efter Nathan ­Söderblom, som även han kom direkt från universitetet till ärke­biskopsämbetet.

De ärkebiskopsval som har ägt rum under mina drygt 40 år som reporter har nästan bara handlat om val mellan biskopar. 1983 var Bertil Werkström, biskop i Härnösand etta i valet. Men domprosten Clarence Nilsson i Uppsala fanns med som tvåa av tre framröstade förslag, tillsammans med Västeråsbiskopen Arne Palmqvist. Förhandsfavoriten biskop Martin Lönnebo i Lin­köping drog sig ur efter att angripits för att lansera sig själv i media av en av sina medtävlare.

1992 blev Luleåbiskopen Gunnar Weman framröstad tillsammans med Strängnäsbiskopen Jonas Jonson och kollegan i Stockholm, Henrik Svenungsson. Weman blev utnämnd av regeringen. 1996 vann KG Hammar ärkebiskopsvalet med Jonas Jonson som tvåa för andra valet i rad. Trea blev dåvarande rektorn för Svenska kyrkans pastoralinstitut, Eskil Franck.

Andra kandidater kan dyka upp men de kommer inte att kunna konkurrera med biskoparna.

När Växjöbiskopen Anders Wejryd 2006 blev Svenska kyrkans första ärkebiskop efter skilsmässan från staten var den som kom närmast biskop Ragnar Persenius i Uppsala.

När nuvarande ärkebiskopen Antje Jackelén valdes i första val­omgången 2013 blev Ragnar Persenius åter tvåa och kyrkosekreterare Cristina Grenholm trea. Johan Dalman, då domprost i Strängnäs, var fyra och Göteborgsbiskopen Per Eckerdal femma.

Vid förra veckans pläderingsmöte nämndes de mest väntade namnen: biskop Johan Dalman, Strängnäs, bröderna Fredrik och Martin Modéus biskopar i Växjö och Linköping, Västeråsbiskopen Mikael Mogren och så Karin ­Johannesson, biskop i Uppsala.

Jag tror att vi kan utgå från att de fem biskopar som fördes fram under pläderingsmöten också kommer att nomineras officiellt vid nomineringsvalet den 30 mars. Troligen kommer något eller några flera namn att föreslås då. Biskoparna Eva Nordung ­Byström, Åke Bonnier och Andreas Holmberg har sagt att de inte ställer upp, så sannolikt handlar det i så fall om någon av de andra biskoparna som inte är närmast pension: Johan Tyrberg i Lund, Susanne Rappmann i Göteborg eller Sören Dalevi i Karlstad.

Andra kandidater kan dyka upp men de kommer inte att kunna konkurrera med biskoparna.