– Det blir kärvare och kärvare framöver med kyrkoavgifterna. Det märks redan under den här mandatperioden, men ännu mer efter den, säger Gustaf af Ugglas, ekonomi- och finanschef i Svenska kyrkan på nationell nivå.
Det närmaste året ser inte lika dåligt ut som åren efter. Kyrkoavgiftsprognosen säger att kyrkoavgiftsintäkterna kommer att börja minska 2020, med 1,6 procent, och ytterligare 0,4 procent 2021.
Men den stora förändringen kommer 2024, enligt den nya prognosen. De nya beräkningarna av framtida utträden som kyrkokansliets analysenhet presenterade nyligen visar att fler medlemmar kommer att lämna kyrkan än man tidigare räknat med. Det innebär att församlingarnas ekonomi kommer att krympa mer än väntat och att besparingar kommer att krävas.
I kyrkokansliets arbete för att skapa förutsättningar för församlingar och pastorat att effektivisera sin verksamhet är projekt som GAS, gemensamt administrativt system, och den gemensamma IT-plattformen, GIP, viktiga inslag. De prioriteras i budgeten för nationell nivå som kyrkomötet fastställde i november.
– Det är jätteviktigt att vi jobbar effektivt så att pengarna kan gå till verksamheten ute i församlingarna, säger Gustaf af Ugglas.
Kyrkans gemensamma fastighetsregister är ett annat starkt prioriterat område efter kyrkomötets beslut 2016.
– När vi tagit fram det registret, som nu håller på att färdigställas, ger det en bättre överblick för församlingarna över vilka byggnader de har.
Nästa steg är de lokalförsörjningsplaner som alla församlingar och pastorat bör ha färdiga senast år 2022 enligt kyrkomötets beslut.
– De kan bli ett jättebra hjälpmedel för församlingar och pastorat att få fram vad de använder fastigheterna till.
Enligt Gustaf af Ugglas kan lokalförsörjningsplanerna också bli en hjälp att se vilka byggnader som församlingarna med fördel kan göra sig av med för att minska kostnaderna för fastighetsunderhåll, som många församlingar i enkäten svarat att de behöver göra under 2019.
