Flera kretsar kritiska mot ledningen

Det har lett till avskedanden, avhopp, rättsprocesser, anklagelser och motanklagelser. Det har också lett till upprivande konflikter om framtidens förbund. Är akademikerförbundet utsatt för illvilliga angrepp och en intern maktkamp, som styrelse och ledning hävdar? Eller krävs det ett nytt styre för att återbygga förtroendet, som kritiker hävdar?

Uppgifterna som läckte handlade dels hanteringen av medlemmarnas pengar och dels om arbetsmiljön på förbundskansliet.

Kyrkans Tidning och Aftonbladet var först med att rapportera om det interna larmet om dyra inköp och utlägg på förbundskansliet i Stockholm. Det ska enligt uppgiftslämnaren ha handlat om dyra hotellövernattningar i Stockholm för förbundets ledning och inköp som skulle kunna vara av privat karaktär. Till exempel resväskor och dyra alkoholnotor som förbundet betalat.

Uppgifterna kom efter att en medarbetare hade gjort stickprovskontroller av förbundskansliets fakturor. Enligt den anställda gjordes kontrollen på uppmaning av enskilda ledamöter i KyrkA:s styrelse. Uppgifterna ledde till att delar av styrelsen ville ha en granskning av förbundsledningens agerande: en revision av ekonomin och en oberoende granskning av arbetsmiljön på kansliet.

”De uppgifter som har spridits till media bygger på felaktiga grunder och lösryckta sammanhang. Påståendena om ekonomiska oegentligheter saknar grund. Förtroendet för förbundsdirektören är orubbat”, skrev förbundsstyrelsens arbetsutskott via förbundsordförande Bror Holm.

Förbundet har anlitat en rad konsulter för att hantera den uppkomna krisen, bland annat säkerhetskonsulter och mediekonsulter. En revisionsbyrå anlitades för att göra en ”anseenderevision” som ska läggas fram inför förbundsfullmäktige. Denna har ännu inte presenterats.

Den tidigare medarbetaren kunde vid sidan om stickprovskontrollerna av fakturorna också berätta om stora brister i arbetsmiljön på förbundskansliet. Personalomsättningen har varit stor och under året ska åtta anställda ha slutat, enligt medarbetarens rapport.

Enligt flera anställda som Kyrkans Tidning har talat med präglas arbetsplatsen av osäkerhet som arbetsledningen sprider. Misstag kan leda till vredesutbrott och offentliga utskällningar. Det har också riktats anklagelser mot medarbetare om stöld och sexuella relationer.

– Det var som en ond dröm, säger en av de tidigare anställda.

Sophie Silverryd, jurist på SRAT – ett fackförbund som organiserat flera anställda på KyrkA:s kansli – berättar att hennes förbund har varit och är djupt oroat över situationen:

– Vi har under flera års tid fått flera vittnesmål om arbetsmiljön på kansliet.

”Vi har försökt få arbetsgivaren att tillsätta en extern utredning av arbetsmiljön på kansliet men dessvärre inte fått gehör för det”, skriver SRAT:s förbundsordförande Anitha Wijkström i en kommentar till Aftonbladet.

Kyrkans akademikerförbunds arbetsutskott har en helt annan bild av arbetsmiljön: ”Detta är ren lögn och gränsar till förtal”.

KyrkA:s förbundsdirektör Vibeke Hammarström hänvisar till resultatet av en färsk medarbetarundersökning om den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön på kansliet. Enligt henne visar den att personalen ”upplevde förhållandena som mycket bra eller bra”.

Många anställda på kansliet har slutat. Enligt uppgifter handlade det om åtta personer inom loppet av ett år.

Akademikerförbundet SSR har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen mot KyrkA för felaktigt avskedande av en medarbetare på förbundskansliet. Enligt uppgifter till Kyrkans Tidning har ytterligare två anställda slutat sedan dess.

Många aktiva i förbundet hoppas att förbundsfullmäktige – som hålls vartannat år – ska kunna lösa en del av knutarna. Bland de kritiska kretsarna runt om i landet har fullmäktige setts som det tillfälle då frågorna om ekonomin och arbetsmiljön i förbundet kunde ventileras, liksom den utlovade anseenderevisionen.

Fullmäktige skulle hållas på måndag och tisdag i nästa vecka. Men styrelsen har skjutit upp det till början av oktober, med hänvisning till coronapandemin.

Kyrkans Tidning har talat med personer inom förbundet som menar att många kritiker mot beslutet att flytta fram förbundsfullmäktige inte vågar tala öppet: ”Av rädsla för konsekvenser vill de varken framträda med namn eller kretstillhörighet”, skriver en uppgiftslämnare.

För att få en bild av läget i förbundet skickade Kyrkans Tidning ut en anonymiserad enkät till samtliga 15 ordföranden i kretsarna.

Av dessa har 7 svarat på frågor om när de tycker att fullmäktige ska hållas. Fem av de svarande kretsarna anser att fullmäktige ska hållas den 1–2 juni, enligt den ursprungliga planen. En krets vill att det ska hållas före juni månads utgång. En annan vill att den flyttas till hösten, i hopp om ett fysiskt möte.

En av dem som kritiserat beslutet att flytta fullmäktige är Per-Eric Nyman, kretsordförande i Karlstad. Han säger att mötet enligt stadgarna måste hållas före juni månads utgång. Dessutom har regeringen uppmuntrat att stämmor ska hållas, enligt Nyman och Eva-Karin Lindgren, Lund.

– Vi vet ju inte om det går att hålla fysiska möten i oktober heller. Det fanns röster om att förbereda för ett digitalt möte i höst. Men då kan vi väl lika gärna förbereda det till i juni och samtidigt se till att följa stadgarna, säger Per-Eric Nyman.

Kyrkans Tidning söker kretsar som enligt uppgift är positiva till en flytt av förbundsfullmäktige, för att höra argumenten för detta. En sådan krets är Göteborg.

– Jag för inga diskussioner med pressen, säger Ib Pihlblad som är kretsordförande i Göteborg.

Kyrkans Tidning har vid flera tillfällen sökt ställa frågor till förbundsstyrelsen och -ledningen om situationen och kritiken mot bland annat uppskjutandet av förbundsfullmäktige. När vi återigen skickar frågan om de vill ge sin syn på saken svarar förbundsdirektör Vibeke Hammarström per mejl:

”Å förbundsstyrelsens vägnar anhåller jag om att ni omgående tar bort den enkät som du initierat. Huruvida förbundsstyrelsens beslut är rätt eller inte är inte en fråga för er eller medlemmar i kyrkan.”

I enkäten frågade vi också om kretsarna stämmer in i påståendet att de känner förtroende för ledningens förmåga att hantera pengar, arbetsmiljö, extern och intern kritik liksom konflikter med anställda på kansliet. Ingen av de svarande svarade instämmande på den frågan – i de allra flesta fallen svarade de att påståendet stämmer dåligt eller mycket dåligt.

Krets 14 – de som arbetar på kyrkokansliet i Uppsala liksom anställda vid Svenska kyrkans ungas förbundskansli – har begärt att få upplösa kretsen. Bortsett från denna krets har alltså hälften av kretsordförandena svarat på enkäten.

Den kan inte sägas ge något representativ bild över hela förbundet, eftersom bara hälften av representanterna svarat. Det kan också antas att de som är kritiska är mer benägna att svara på Kyrkans Tidnings frågor. Dessutom har styrelsen via Vibeke Hammarström uppmanat oss att avbryta enkäten.

Valberedningens kommer att lägga fram sina förslag till styrelsekandidater den 2 juni.

19 november 2019

En intern utredning läcker med uppgifter om att förbundsstyrelsen ska ha slösat med medlemmarnas pengar på bland annat dyra hotellövernattningar, viner och resväskor. Den dåliga arbetsmiljön på förbundskansliet ska ha lett till att åtta anställda ha slutat på ett år. Förbundsstyrelsen och ledningen avvisar via mejl till Kyrkans Tidning alla dessa uppgifter.

21 november

KyrkA:s styrelse kallas till extra sammanträde om uppgifterna, och beskriver situationen som en ”kris”. De menar att utredningens syfte har varit att skada förbundet och skandalisera dess ledning. Förbundets medlemmar informeras samtidigt om situationen.

22 november

Lunds stiftskrets meddelar att de saknar förtroende för förbundsdirektör Vibeke Hammarström och förbundsordförande Bror Holm och kräver deras avgång.

25 november

Styrelserna för KyrkA:s kretsar i Västerås, Växjö, Linköpings, Luleå och Skara stift stämmer in i kritiken mot förbundets ledning.

26 november

KyrkA:s styrelse har extrainkallat ordförandemöte om uppgifterna – ett möte som pågår en hel dag. Styrelsen skyller den uppkomna situationen på en ”före detta medarbetare” som anklagas för ”manipulation och desinformation … med syfte att skapa kaos och misstroende”. Efter detta skriver styrelsen att ”vi har rett ut missförstånden och går tillsammans och stärkta ur krisen”. Bror Holm och Vibeke Hammarström sitter kvar och KyrkA:s styrelse uttalar sitt fulla stöd för dem. Bland de kretsordföranden som drar tillbaka tidigare kritik finns Linköpings Anna-Carin Gabelic och Härnösands Håkan Stiberg.

3 december

Ordföranden i de stiftskretsar som varit kritiska möter ledning och styrelse. Några kretsar ändrar uppfattning efter mötet.

10 december

Förbundsstyrelsen beslutar om en ny policy: ”nolltolerans mot alkohol i KyrkA:s representation”. Samtidigt beslutar de också om att en revisionsbyrå ska göra en ”anseenderevision”. Det beskrivs som ”en djupare granskning än en vanlig revision”.

11 december

Lunds stiftskrets står fast vid kritiken mot förbundsledningen. Kretsordföranden Fredric Liljeberg hoppar av två uppdrag i protest mot ledning och styrelse: som ersättare i KyrkAs förbundsstyrelse och som ordförande i Lundakretsen. I hans ställe kliver kyrkoherden Eva-Karin Lindgren in.

12 december

Fler kretsar bekräftar den tidigare kritiken mot ledning och styrelse. Det gäller bland annat Västerås. Kretsstyrelserna i Luleå, Skara, Linköpings och Lunds stift kräver att både Bror Holm och Vibeke Hammarström avgår. Samtidigt kommer också krav på ett extraordinarie förbundsfullmäktige innan den 2–3 juni.

13 december

Vibeke Hammarström svarar kritikerna: ”Vi är oskyldigt anklagade i en pågående maktkamp.”

17 december

Sju representanter för KyrkA:s Växjökrets meddelar att de hoppar av sina uppdrag inom förbundet. ”Vi har svårt att se hur nödvändig förändring skulle vara möjlig”, skriver de i en debattartikel i Kyrkans Tidning. Bror Holm svarar i en debattreplik: ”Vi känner inte igen oss i den bild ni beskriver.”

14 januari

Ordföranden för Kyrkans akademikerförbunds krets i Linköpings stift, Anna-Carin Gabelic, utesluts ur förbundet. ”Hon har handlat illojalt och brutit mot förbundets regelverk och mot lagar som reglerar styrelseledamöters ansvar”, skriver förbundsstyrelsen. ”Uteslutningen saknar grund”, skriver Gabelic i ett uttalande. Hon uppger att en advokat kallat henne att ”besvara ett antal frågor som bland annat berör om jag haft kontakt med media och vad jag i så fall skulle ha uppgett”. Hon säger till Kyrkans Tidning att hon inte tänker svara på advokatens frågor.

Januari–februari

Representanter från KyrkA:s ledning och styrelse reser runt till landets kretsar för att ”stärka och utveckla dialogen med kretsarna kring vad som hänt, vad som händer nu och om vad som kommer hända framöver”. En av frågorna på styrelsens dagordning är frågan om ett extra fullmäktige – som de avvisar. ”Anseenderevisionen måste bli färdig i god tid till fullmäktige. Ett extra fullmäktige kan inte heller ersätta ordinarie förbundsfullmäktige i juni, i år”, skriver Bror Holm i ett mejl till Kyrkans Tidning.

30 mars

Avskedandet av en tidigare anställd på KyrkA:s kansli är felaktigt, menar Akademikerförbundet SSR som har lämnat in en stämningsansökan till arbetsdomstolen mot KyrkA.

Den anställde ska på uppdrag av styrelseledamöter i KyrkA ställt samman en rapport om kansliets ekonomiska rutiner och personalomsättning. Bror Holm kommenterar: ”Vår uppfattning är att den tidigare anställde inte uppfyller förutsättningarna för att vara en visselblåsare.”

17 april

Krets 14, som representerar kyrkokansliet och Svenska kyrkans ungas kansli, skickar in en begäran om att upplösas. Enligt styrelsen handlar det inte om den pågående konflikten utan svårigheter att rekrytera nya representanter.

30 april

KyrkA vill skjuta på fullmäktige från juni till oktober. Orsaken är enligt styrelsen myndigheternas riktlinjer under covid-19-pandemin. Men flera kretsar menar att det skulle strida mot stadgarna. De vill att mötet ligger fast i juni – men att det då hålls digitalt.

18 maj

Diskrimineringsombudsmannen, DO, inleder tillsyn av Kyrkans akademikerförbund efter en anmälan. Myndigheten skriver att ”syftet med DO:s tillsyn är att undersöka hur Kyrkans akademikerförbund följer/har följt bestämmelserna i diskrimineringslagen”. Vibeke Hammarström skriver till Kyrkans Tidning att förbundet ”kommer att hantera DO”.

Kritikerna mot styrelsens beslut att flytta förbundsfullmäktige menar att det skulle inneära ett brott mot stadgarna. Här resonerar Magnus Andersson, expert på Föreningsjuristen, kring hur föreningar ska förhålla sig till stadgarna - och vad som kan hända om de inte följs.

Han påpekar rent generellt att det finns två typer av föreningar – ekonomiska och ideella.

För de ekonomiska föreningarna – som driver ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av – finns det en särskild lagstiftning.

Det gör det inte för de ideella föreningarna.

– Där är det stadgarna man har att förhålla sig till, säger Magnus Andersson.

Vad kan det då bli för konsekvenser av att bryta mot stadgarna?

– Det beror på. Om medlemmarna tycker att det är okej att göra en överträdelse så är det inga problem, om bestämmelsen som överträds endast berör medlemmarna. Men det kan vara bra att fråga innan man fattar ett sådant beslut. Det är ett lämpligt förfarande, säger han.

Men om det finns de som motsätter sig beslutet?

– Om någon skadas av överträdelsen så kan det bli frågan om ett skadeståndsansvar om någon går till domstol med det.

En sådan prövning görs i så fall av tingsrätten i ett civilrättsligt mål. Det ska då också gå att visa att beslutet har inneburit att någon har lidit skada på grund av det.

– Men nu på grund av corona är det speciella tider, påpekar han.

– Och det är också möjligt med postomröstningar och digitala stämmor om inte stadgarna motsätter sig det.

Om en styrelse beslutar att flytta ett fullmäktige - är då den styrelse som nu sitter beslutsmässig, det vill säga kan de beslut som denna styrelse fattar upphävas?

- Det normala är att den som tillsätter styrelseledamöter kan också avsätta dem, vanligen en föreningsstämma. Ledamöter kan också hoppa av på egen begäran. Det normala när det gäller mandatperioder för styrelser är att e löper från en stämma till en annan, ett eller möjligen två år eter valet, säger han.

- Så jag utgår från att sittande styrelse är behörig fram till att den stämman hålls, även om den skulle senareläggas. Om inte något annat är bestämt i stadgarna.