FN:s specialrapportör ser hinder för religionsfrihet i Sverige

Nazila Ghanea är FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet. Hon genomförde nyligen ett Sverigebesök. Foto: Johan Nilsson/TT, OHCHR

Som en konsevens av koranbränningarna har FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet genomfört ett Sverigebesök. Hon varnar för att en restriktivare migrationspolitik kan bidra till minskad tillit och ökad risk för religiös diskriminering.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Nazila Ghanea är FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet. Hon genomförde nyligen ett Sverigebesök. Foto: Johan Nilsson/TT, OHCHR

– Vaksamhet krävs vad gäller intolerans och diskriminering mot religion och tro i samhället. Samhällsförtryck, diskriminering och hot får inte passera förbi obemärkt, varnar FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet Nazila Ghanea efter ett tio dagar långt besök i Sverige.

Under besöket mötte hon myndigheter, civilsamhällesorganisationer och religiösa samfund för att skaffa sig en bild av hur situationen i Sverige ser ut.

Nazila Ghanea arbetar som specialrapportör för FN:s råd för mänskliga rättigheter. Rapportören är en fristående expert som har mandat att ge råd kring mänskliga rättigheter från ett tematiskt eller landsspecifikt perspektiv. 

Bakgrunden till besöket, skriver Institutet för mänskliga rättigheter, var en resolution som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter i somras. Resolutionen uttryckte stark oro över de koranbränningar som förekommit bland annat i Sverige. 

Oro för restriktivare migrationspolitik

Syftet med besöket, skriver Nazila Ghanea i en sammanfattning av sin kommande rapport, har varit att utvärdera religions- och trosfriheten i Sverige. Att identifiera hinder för att dessa rättigheter ska kunna åtnjutas fullt ut och ge rekommendationer på förbättringar framåt.

I sammanfattningen identifieras punkter som de aktörer Nazila Ghanea har mött har beskrivit som svårigheter, som att religion ofta ses som något privat i Sverige. Nazila Ghanea beskriver också att hon mött oro för att en restriktivare migrationspolitik, framförd i Tidöavtalet, skapar en angiverikultur som underminerar tillit och motverkar att fall av religiös diskriminering rapporteras. 

Träffade ärkebiskopen

Specialrapportören skriver också om områden som Sverige behöver förbättra för att stärka religions- och trosfriheten i landet. Bland annat rekommenderas att Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter görs till svensk lag. 

Svenska kyrkan träffade Nazila Ghanea vid två tillfällen under hennes besök. Ärkebiskopen deltog som representant för Svenska kyrkan vid en middag med representanter från Sveriges regering och myndigheter.

På specialrapportörens sista dag ordnade Sveriges kristna råd och Sveriges interreligiösa råd ett samtal. Där representerades Svenska kyrkan av Maria Kjellsdotter Rydinger, sakkunnig i interreligiösa frågor. 

I mars 2024 kommer specialrapportören lämna en fullständig rapport av besöket i Sverige till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Fakta: FN:s specialrapportörer

  • En specialrapportör är en del av avdelningen speciella förfaranden i FN:s råd för mänskliga rättigheter 
  • Speciella förfaranden har flest fristående experter i FN:s system för mänskliga rättigheter. Dessa experter är inte en del av FN:s personal, utan volontärer. De står inte heller under någon stat eller organisation.
  • Nazila Ghanea har varit specialrapportör för religions- och trosfrihet sedan 1 augusti 2022. Hon är professor i juridik med inriktning på internationella mänskliga rättigheter vid University of Oxford.

Källa: OHCHR