Följeslagare kan bli färre när biståndsbudget bantas

Ekumeniska följeslagare arbetar på Västbanken och i östra Jerusalem för att skapa trygghet och handlingsutrymme för kyrkor, organisationer och enskilda i Palestina och Israel.  De rapporterar om brott mot folkrätten och om ockupationens konsekvenser. Foto: Ekumeniska följeslagarprogrammet/SEAPPI

Ekumeniska följeslagar­programmet i Israel och Palestina kan komma att tvingas göra drastiska nerskärningar. Regeringens omläggning av biståndet kan leda till att två tredjedelar av budgeten försvinner.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Ekumeniska följeslagare arbetar på Västbanken och i östra Jerusalem för att skapa trygghet och handlingsutrymme för kyrkor, organisationer och enskilda i Palestina och Israel.  De rapporterar om brott mot folkrätten och om ockupationens konsekvenser. Foto: Ekumeniska följeslagarprogrammet/SEAPPI

I Israel och Palestina blir motsättningarna allt djupare vilket leder till mer våld i samhället. På plats i de palestinska områdena finns i dag ekumeniska följeslagare från flera länder, som följer palestinier och registrerar brott mot de mänskliga rättigheterna.

De svenska följeslagarna utgör en stor del av gruppen. I år har man kunnat skicka ned sex svenska följeslagare åt gången.

– I Israel och Palestina har konflikten eskalerat sedan pandemin. Under 2023, sedan den nya regeringen tillträdde i Israel, har följeslagarna redan noterat fler incidenter än under hela 2022, säger Jonas Thorängen, som är svensk samordnare för följeslagarprogrammet.

Kommunikationspengar har försvunnit

Men nu hotas programmet av stora nerskärningar. Regeringen har beslutat om att kraftigt dra ned på det anslag som gått till biståndsorganisationers information och kommunikation. För följeslagarprogrammet innebär det ett bortfall på 800 000 kronor.

Jonas Thorängen

– De pengarna bekostade framförallt följeslagarnas informationsarbete i Sverige, till exempel i församlingar, föreningar och skolor. Att vara följeslagare är att vidareförmedla röster från människor i konflikten. 

Det största hotet gäller dock förändringen av det som kallas landstrategier. Stödet till Palestina har skurits ned med 43 procent. Följeslagarprogrammet har ett avtal med Sida som nu är inne på tredje och sista året, och Sida har inte sänkt anslaget för 2023.

Osäkerhet om nytt avtal

– Därför har vi kunnat skicka ut sex följeslagare i den nuvarande gruppen, och kan göra det i nästa också, säger Jonas Thorängen.

Hur det kommer att se ut 2024 är dock ett stort frågetecken. Jonas Thorängen bedömer att risken är stor att följeslagarprogrammet inte får ett nytt avtal, och därmed en betydligt svagare ekonomi. I stället för sex följeslagare i varje grupp kanske man bara kan skicka ut två.

– Det är ju en sällsynt dålig tajming. Ju mindre internationell närvaro, desto mindre rapportering blir det ju om incidenter, ­säger han.
Det är Sveriges kristna råd som administrerar följeslagarprogrammet, och där kan antalet anställda behöva minskas från tre till en som arbetar med programmet.

Hoppas på stöd från kyrkor

Nu har Sveriges kristna råd skickat ut ett brev till de tio organisationer som står bakom programmet och bett om stöd. Jonas Thorängen uppskattar att det behövs omkring fyra miljoner kronor för att säkra verksamheten för 2024.

– Det är ju väldigt lite pengar i biståndsbudgeten, men mycket för enskilda kyrkor och organisationer, säger han.
Jonas Thorängen oroar sig nu för konsekvenserna om inte Sida kan skjuta till mer pengar de kommande åren.

– Följeslagarnas närvaro hjälper individer att upprätthålla sina liv så att barnen kan gå i skolan, herdarna kan vara ute med sina får och bönderna kan skörda. Det menar vi är oerhört viktigt.

Fakta:

Sedan 2002 driver ett tiotal kyrkor och organisationer i Sverige gemensamt den svenska delen av programmet.

Sveriges kristna råd (SKR) är huvudman.

Initiativet togs efter förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. Kyrkornas världsråd (WCC) startade startade Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel, EAPPI, i augusti 2002