Församlingar på obestånd slås samman

Fredrikskyrkan i Karlskrona är nyrenoverad men pastoratets kassakista är tom. Andreas Bohlin, ekonomichef i Karlskrona pastorat varnar för att många församlingar bygger sin ekonomiska planering på glädjekalkyler. Foto: Marcus Gustafsson

Stiften har tillsynsansvar över församlingar och pastorat, och nationell nivå har modeller och verktyg för att skapa verksamheter i ekonomisk balans.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Ekonomi Ekonom
Fredrikskyrkan i Karlskrona är nyrenoverad men pastoratets kassakista är tom. Andreas Bohlin, ekonomichef i Karlskrona pastorat varnar för att många församlingar bygger sin ekonomiska planering på glädjekalkyler. Foto: Marcus Gustafsson

– Stiftens tillsynsansvar för all förvaltning inkluderar även tillsyn över ekonomin, den gäller inte bara den grundläggande uppgiften. Hur man sköter sin tillsyn, skiftar mellan stiften. Det vanliga är, om något skulle vara fel, att ett tillsynsärende väcks och man försöker stötta på olika vis. Funkar inte detta är det en indelningsändring som gäller. Men det är ofta en utdragen process och kan gå över flera årsskiften, säger Liselotte Ågren, ekonom på kyrkokansliets ekonomiavdelning.

Stiften har olika modeller och policyer för att följa upp förvaltningstillsynen. Det kan både vara en löpande tillsyn och en tillsyn som aktualiseras först vid visitationer, som vanligtvis följer olika cykler. Strängnäs har en modell med årliga samtal som håller dialogen mellan stiftet och församlingarna levande.

Kan en församling eller ett pastorat försättas i konkurs?

– Eftersom de är en egen juridisk person finns inga formella hinder för konkurs. Däremot finns det reglerat i lag att vi ska bedriva rikstäckande verksamhet, säger Liselotte Ågren.

Församlingarna har skyldighet att arbeta för att anpassa sin kostnadskostym utifrån de intäkter man har. Liselotte Ågren, ekonom på kyrkokasliet

– De inomkyrkliga reglerna för indelningsändringarna säkerställer att vi kan följa lagens krav på rikstäckande verksamhet även om en enskild enhet inte längre har ekonomisk bärkraft. Det är ofta detta som är utgångspunkten för indelningsändringar – att få ekonomiskt bärkraftiga enheter.

I takt med att församlingar tappar medlemmar och därmed får sämre ekonomi, ökar risken för ekonomiskt obestånd?

– I kyrkoordningen finns krav på god ekonomisk hushållning vilket i praktiken innebär att församlingarna har skyldighet att arbeta för att anpassa sin kostnadskostym utifrån de intäkter man har.

– Stiften kan tillfälligt gå in med stiftsbidrag, ekonomiskt eller med kompetensstöd, men de ska inte vara långsiktiga lösningar.

Ett verktyg för att förekomma ekonomiskt obestånd är avgiftssimuleringsmodellen. I augusti varje år kommer preliminära prognoser för taxeringsutfallet från skatteverket. De uppdateras en gång i månaden innan siffrorna slås fast i slutet av november.

– Modellen är till stor hjälp. Dels visar den utfallet av kyrkoavgiften och medlemsutvecklingen de senaste åren, dels ger den möjlighet att simulera utfallet av kyrkoavgiften framåt i tid grundat på taxeringsutfallet. Hur blir utfallet om avgiften höjs eller sänks? Hur påverkar utträdena?

Fakta: LÄS MER om Strängnäsmodellen på nästa sida

1 Förstå hur församlingen
förbrukar intäkterna, vad
läggs pengarna på?

2 Mät och följ upp med
enkla modeller.

3 Våga ha mod att fatta
nödvändiga tuffa beslut.

4 Sätt upp besparingsmål.
Skapa kostnadsmed-
vetenhet.

5 Ha järnkoll på församling- ens avtal.