20 november är det församlingsval i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Församlingsval sker vart fjärde år och är den enda nivån i finska kyrkan med direkt val.
I samfälligheter, motsvarande pastorat, är det val till kyrkofullmäktige och till församlingsråd. I självständiga församlingar är det endast val till kyrkofullmäktige.
Precis som i Sverige är det sedan kyrkofullmäktige som utser ledamöter till kyrkoråd. Kyrkofullmäktige utser också ombud till kyrkomötet, vilket skiljer sig från Sverige där kyrkomötets ledamöter väljs i direkta val.
Kandidater nomineras
Just nu pågår kandidatnomineringen. Kandidaterna ställer upp i så kallade valmansföreningar, motsvarande nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan. För att starta en valmansförening behöver man underskrift från tio församlingsbor.
– Ganska typiskt i finska kyrkan är att de flesta kandidater blir valda från lokala listor hellre än från partipolitiska listor. De följer inte en särskild ideologi, utan bildar en lista utifrån en lokalfråga, säger Veli-Matti Salminen, som arbetar på enheten för kyrkans forskning och utbildning i finska kyrkan.
Ungefär en fjärdedel av de som väljs kommer från partipolitiska listor och där är Centerpartiet störst.
En grupp som vid valet 2018 fick runt tre procent av rösterna var Gammallaestadianerna. Det är också vanligt att ungdomar eller scouter organiserar egna listor i sin församling.
Tro, hopp och kärlek årets valbudskap
Totalt ska 367 församlingar välja sammanlagt cirka 8 000 nya förtroendevalda.
I finska kyrkan har man enats om ett övergripande valbudskap för hela organisationen som samlas under sloganen “tror, hoppas och älskar”.
– Kyrkan på nationell nivå väljer att lyfta fram något som rör oss alla. Man försöker att driva mot det hållet att nu är ett bra tillfälle att ta tag saker som är viktiga i församlingslivet.
– De senaste valen har man haft en gemensam slogan som “min kyrka” eller “tro på det goda”. Nu är det ganska enkelt, tro, hopp och kärlek, att fokusera på människan själv, att alla är viktiga.
Konkreta frågor kan se väldigt olika ut på olika plaster och drivs därför på lokalnivå, men Veli-Matti Salminen berättar att ekonomi, hur man ska hantera kyrkans medlemstapp, och klimat är frågor som diskuteras mycket i den finska kyrkan.
Samkönade vigslar påverkas av valresultat
En fråga som var högaktuell vid finska kyrkans senaste kyrkomöte var den om samkönade vigslar.
– Den grupp som jag hör till, som jobbar med att vi måste komma framåt med frågan, har en knapp majoritet i kyrkomötet, men det räcker inte till. Nu är vi ett sånt läge i vår kyrka att frustrationen är hög, både i kyrkomötet med också ute på fältet bland medlemmar och präster, sa biskop Bo-Göran Åstrand då.
Han förklarade att församlingsråd kan inte besluta om att börja viga, det gör kyrkomötet, men att flera församlingar upplåter sina lokaler för vigsel av samkönade par.
Hur finska kyrkan nationellt ställer sig till samkönade vigslar i framtiden kan påverkas av församlingsvalet resultat, då det är de förtroendevalda som väljs i höst som i sin tur utser ledamöter till kyrkomötet.
Få går till valurnorna
Förra valet, 2018, gick 14,4 procent av de röstberättigade till valurnorna.
I 52 församlingar blev det sämjoval. Sämjoval används om det finns lika många kandidater som det finns platser att tillsätta.
– Förstås vill man undvika det, det är bättre att det finns någon slags val mellan kandidater, inte bara dem som ställer upp och sen blir valda. Men det är ett problem, speciellt i mindre församlingar, säger Veli-Matti Salminen.
