Kyrkostyrelsen har som mål att minska det ekonomiska stödet till Utlandskyrkan. I dag ligger budgeten på i genomsnitt 75 miljoner kronor årligen och till 2030 ska stödet halveras.
Samtliga Skutförsamlingar ses över och tidigare i veckan tog Utlandskyrkans råd emot utredningar av Frankrike, som Kyrkans Tidning redan skrivit om, samt Oslo, Köpenhamn och Spanien.
Prästen Mats Björk har utrett Svenska kyrkan i Spanien och den pensionerade biskopen Hans-Erik Nordin har genomlyst Danmark och Norge.
I budgeten för nästa år står Spanien för omkring 20 procent, motsvarande cirka 12 miljoner kronor, av nationell nivås totala kostnader för utsänd personal och anslag till utlandsförsamlingarna.
Riktvärdet blir då att Svenska kyrkan i Spanien har omkring 6 miljoner kronor att röra sig med år 2030, skriver Mats Björk i rapporten.
Under april, maj och juni i år besökte han samtliga fem församlingar i Spanien under en vecka vardera, Costa del Sol och Costa Blanca på fastlandet, övriga på Mallorca, Gran Canaria och Teneriffa.
Mats Björk landar i förslaget att SKUT centralt ska finansiera sju utsända för Svenska kyrkan i Spanien och att fem församlingar blir tre.
Han föreslår att Costa Blanca och Mallorca bildar en församling med gemensamt kyrkoråd med kyrkokommittéer på respektive plats, och att Gran Canaria och Teneriffa bildar en församling med ett gemensamt kyrkoråd med två kyrkokommittéer med ansvar för hela Kanarieöarna. Costa del Sol föreslås förbli en församling.
Utredningen föreslår att en pastoratsliknande organisation, med gemensamt finansierad personaladministration för de tre församlingarna, bildas och att kyrkoherdarna i de tre församlingarna bildar en ledningsgrupp.
Lokalbehov, ägandeförhållanden, möjlighet till samnyttjande av kyrkolokaler, ska "skyndsamt" ses över och anpassas utifrån ekonomin, handlingsplan för att minska kostnader för lokalt anställd personal ska tas fram och utbildning för att stärka de ideellas roll i församlingarna initieras.
Mats Björk skriver att en grundlig konsekvensanalys bör göras innan beslut fattas om organisationsförändringar för Svenska kyrkan i Spanien.
Han skriver också: "Kyrkorådet på Teneriffa anser att utredningen kring Svenska kyrkans närvaro i Spanien är verkningslös, att besluten redan är fattade. Flera gav uttryck för besvikelse och uppgivenhet."
En stor del av samtalet med kyrkorådet, skriver Mats Björk, handlade om brister i övergripande strukturer som inte "ger utlandskyrkan det stöd, eller ekonomiska resurser, den behöver för att bedriva sin verksamhet. Styrningen av utlandskyrkans organisation anses vara dysfunktionell och erfarenheten är att behandlingen av utsänd personal varit dålig. Utlandskyrkans råd betecknas som ´tandlös´ då det enbart tycks vara ekonomiska intressen som ligger bakom besluten kring utlandskyrkans framtid."
Kyrkorådet på Teneriffa anser att det vore rimligt om en del av kyrkoavgiften omfördelades till utlandskyrkan som borde definieras som en nationell angelägenhet.
Utlandskyrkorna behöver stöd och hjälp i sina uppdrag, något som saknas i dag. Det råder stor brist på kommunikation i organisationen, både internt och externt, enligt kyrkorådet som rapporten citerar.
"Externt handlar det om att beskriva vad utlandskyrkan är och betyder för människor, internt behövs en ökad transparens och lyhördhet."
Kyrkorådet på Teneriffa lyfter fram att mycket ställdes på sin spets efter granskningarna i Aftonbladet 2016, som att de unga volontärerna försvann. Detta menar man behöver utredas för att eventuellt kunna hitta en form för att ta emot ungdomar från Sverige som vill hjälpa till i kyrkans verksamhet.
"Kyrkorådet efterlyser en hearing med alla utredare kring utlandskyrkans framtid. Utlandskyrkans röst behöver stärkas och det är av största vikt att utlandsförsamlingarnas rop på hjälp når fram till beslutsfattarna i tid."
Mats Björk skriver att det finns stora diakonala behov bland svenskar i Spanien. Konsulat har signalerat om ökad inflyttning av yngre som flyr från problem i Sverige, vilket visar på en ny grupp svenskar som är i behov av stöd.
Med ett ökat antal inflyttade i arbetsför ålder ökar också antalet barn på svenska skolor. Flera av de rektorer och lärare som utredaren haft kontakt med talar om växande barngrupper och att det bland både barn och föräldrar finns psykosociala problem som familjerna själva, eller skolan, inte förmår hantera.
Under högsäsongen med många turister, finns unga som far illa när de utsätts för övergrepp och stölder. Konsulaten ser ett stort behov av samverkan med kyrkan kring stödet för brottsoffren, inte minst "unga tjejer som blivit våldtagna och behöver stöd och mänsklig omsorg i väntan på hemresa".
Utredaren av Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn Hans-Erik Nordin, pensionerad biskop, föreslår att arbetet ska fortsätta som nu men med vissa justeringar.
"Dessutom vet vi inte i dag, utifrån de två senaste årens goda ekonomiska resultat, om ekonomin kommer att vara fullt ut så svag som det tidigare varit" skriver utredaren som dock noterar det som församlingen muntligen ska ha fått höra: att det ekonomiska bidraget från nationell nivå ska upphöra helt efter 2030. En utredning om vilka de ekonomiska förutsättningarna är efter 2030 efterlyses.
Det stora behovet av Svenska kyrkan i Köpenhamn utgörs av den diakonala nöden bland utsatta svenskar på Köpenhamns gator, skriver Hans-Erik Nordin.
Utredningen lyfter frågan om något stift eller nationell nivå kan ta på sig ansvaret för diakonalt arbete med utsatta svenskar. I dag betalar Malmö pastorat 20 procent av en diakontjänst i Köpenhamn.
Från och med februari nästa år tar församlingen i Köpenhamn över kyrkoherdetjänsten.
Svenska kyrkan i Norge, Margaretaförsamlingen, har en ekonomi som troligen är den bästa bland alla utlandsförsamlingar enligt utredningen, som Hans-Erik Nordin också gjort.
Tros- och livssynssamfund i Norge får utifrån sitt medlemsantal ekonomiskt bidrag av norska staten och kommunerna. 14 000 svenskar är i dag registrerade som medlemmar av Svenska kyrkan.
I personalstaben, som verkar i församlingen i Oslo samt i utposterna Stavanger, Bergen och Trondheim, finns nio heltidstjänster: kyrkoherde, komminister, diakon, kantor, församlingspedagog, kommunikatör, kanslist/ekonom, en vaktmästare och en husmor. Dessutom finns tre deltidstjänster: organist, körledare samt biträdande vaktmästare.
Utredningen föreslår att Svenska kyrkan i Norge ska fortsätta arbeta som i dag.
Förslagen i de olika ärenden kommer att bli beslutsärenden under 2022.
Övriga utlandsförsamlinger fortsätter att studeras. De utredningarna kommer inte att vara klara förrän under nästa år. Kyrkokansliet har eget ansvar för Australien. Svenska kyrkan i Kanada är inte en Skutförsamling utan hör till den lutherska kyrkan i Kanada, och diskuteras av Visbys biskop Thomas Petersson och hans kollega i Winnipeg.
Bara kyrkorna i Paris och Bryssel ägs av Svenska kyrkan nationellt. I Spanien ägs några bostäder av Svenska kyrkan nationellt och även lokalerna i Melbourne är nationellt ägda.
De övriga församlingarna äger sina egna fastigheter eller hyr lokaler.
