År 2018 fattade kyrkomötet beslut om att påbörja arbetet med en ny psalmbok. Som en första del i förberedelsearbetet har en förstudie gjorts.
Förstudiegruppen har bland annat kartlagt hur upphovsrättsliga frågor kan hanteras och vilka behov av psalmer som finns i församlingarna. Därefter har ett förslag tagits fram på hur revisionsprocessen ska se ut.
– Nu ska kyrkostyrelsen ge sina synpunkter på förslaget innan kyrkomötet tar ställning i höst och revideringsarbetet kan börja, säger Ann-Katrin Bosbach, tillförordnad enhetschef och samordnare av Svenska kyrkans gudstjänstböcker.
Processen föreslås bestå av två spår – insamlingen av förslag till nya psalmer ska ske parallellt med revideringen av nuvarande psalmbok.
– Det kommer att ta lång tid att revidera psalmboken, men det hindrar oss inte från att börja insamlingen av nya psalmer så snart som möjligt. Vår förhoppning är att ha en digital insamlingsplattform klar i maj.
Revisionen föreslås innebära språkliga justeringar gällande teologi, ekumenik, språk och stil, eventuella musikaliska konsekvensändringar samt att psalmer lyfts ut och in. Antal nya verk föreslås vara runt 100.
– Om psalmer tas bort kan det handla om psalmer som aldrig sjungs, som ger uttryck för en teologi som har förändrats eller som är språkligt obegripliga i dag. Hållningen är att psalmboken inte ska bli så mycket tjockare än vad den är nu.
En enkätundersökning visar att församlingar främst efterfrågar nya psalmer till dop, vigslar och begravningar.
Det finns också ett behov av att befintliga psalmer revideras, och att nya läggs till, med ett uppdaterat språk och en uppdaterad teologi.
– Psalmboken är en folkbok och därför är det viktigt att inbjudan till att skicka in nya psalmer är öppen för alla. Inbjudan gäller psalmer som möter vissa grundläggande kriterier, och även psalmer som svarar mot de specifika behov vi ser.
Tanken är att nya psalmer ska finnas tillgängliga för församlingar att prova i sina gudstjänster om ett par år. Om de sedan hamnar i den reviderade psalmboken beror bland annat på hur de tas emot. Förstudiegruppen har uppskattat att revisionsarbetet kommer ta mellan tre och tolv år.
– Tio år är inte lång tid för ett sådant här arbete. Beslutsprocessen tar tid. Det första året kräver mycket arbete och kontakt med upphovsrättsinnehavare. Vilka psalmer som ska lyftas ut och in kräver ett varsamt arbete.
Ett arbete som har påbörjats, men som kräver fler samtal och beslut är det ekumeniska. De första 325 psalmerna i nuvarande psalmbok har varit gemensamma för flera samfund.
– Vilken ställning psalmerna har i dag ser olika ut i samfunden. En del samfund finns inte kvar. Andra har bytt plats och nummer på psalmerna i reviderade utgåvor. Men det pågår samtal med samfund om hur samarbetet kring psalmboken kan se ut framöver. Det finns en tydlig vilja från kyrkostyrelsen och kyrkomötet att frågan utreds och samtalen fortsätter.
– Oavsett om det blir en ekumenisk del eller om man löser det på andra sätt så kommer psalmboken ha ekumeniskt innehåll. Alla samfund sjunger gemensamma psalmer, men om numreringen kommer vara gemensam kan jag inte svara på i dag.
Förstudien har nu överlämnats till kyrkostyrelsens arbetsutskott. Den ligger till grund för kyrkostyrelsens fortsatta arbete med att lägga en plan för hur revideringsarbetet ska gå till.
