Förstudien till nya psalmboken snart klar

Förstudien till den nya psalmboken kommer bli klar i tid, trots utmaningar i arbetet under pandemin. Än är det långt kvar till detaljerade beslut om innehåll och omfattning, men redan nu är intresset stort för nya psalmer.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Psalm

År 2018 fattade kyrkomötet beslut om att påbörja arbetet med en ny psalmbok. En förstudie skulle vara klar till 2021, och den tidsplanen kommer man kunna hålla.

Trots pandemin och svårigheter att hitta effektiva sammanträdesformer har vi lyckats hålla tidsschemat. Vi räknar preliminärt med att förstudien ska kunna ligga på bordet första veckan i februari, säger Henrik Tobin, koordinator för projektet.

Den delrapport som skulle komma redan under 2020 kan också anses vara klar, menar han, även om rapporteringen snarast skett informellt till biskopsmötet, Svenska kyrkans musikråd, kyrkostyrelsen och kyrkomötet.

 Det handlar ju hela tiden om arbetsprocesser som utvecklas organiskt mot målet: förstudiens slutrapport.

Hur har arbetet gått hittills?

 Arbetet har gått mycket bra ända sedan starten med förstudiegruppen i juni 2019. Viktigt att påpeka är att vi inte sysslar med psalmer. I stället handlar det om att göra en kartbild över revisionen, vad den ska innehålla, hur upphovsrättsfrågor ska hanteras, vilken ställning det ekumeniska perspektivet ska ha, vidare tidsperspektiv, kostnadsfrågor och kommunikation.

En del av förstudien är att kartlägga vilka psalmer som faktiskt används i församlingarna. Hur har det gått?

 Vi har genomfört en kvalitativ inventering. Här har det ställs frågor kring psalmanvändning men också hämtats in förhoppningar och information om psalmernas plats i församlingen. De tendenser som går att utläsa där kommer att redovisas i förstudierapporten.

Men Henrik Tobin ser också att det behövs en kvantitativ inventering – vilka psalmer sjungs i dag?

 Sammantaget kompletterar kvalitet och kvantitet varandra. Om man säger att ”i vår församling älskar vi den här psalmen”, men den faktiskt sällan sjungs, får man en intressant helhetsbild. Och tvärtom: om man hävdar att en psalm är ”svår”, men den ofta sjungs, är också det informationsbärande. 

Henrik Tobin kan också se ett stort intresse för nya psalmer.

– Eftersom inga beslut är fattade finns ännu ingen öppen inbjudan att sända in nya psalmer. Det hindrar dock inte att det redan nu kommer in många spontant inskickade psalmbidrag. Det är alldeles tydligt att det finns ett mycket stort intresse för psalmen och kyrkans sång, och vi har all anledning att förvänta oss ett mycket stort gensvar.

Ännu går det inte att säga någon om vilka ändringar som kommer att ske, men Henrik Tobin är säker på att omfattningen på en framtida tryckt psalmbok kommer att debatteras flitigt.

- Den måste också relateras till den ökande digitala publiceringen av psalmer i gudstjänsten, på vägg och skärm.

Blir den nya psalmboken ekumenisk?

- Att den måste ha ett ekumeniskt perspektiv är självklart, men exakt hur det kan komma till uttryck är inte beslutat ännu.

Vad är nästa steg?

Nu är vi inne i en spännande slutfas, med täta sammanträden, textarbete, språktvätt och förberedelser inför förstudiens sjösättning.

Fakta: Psalmboken

Sverige har haft fyra officiella psalmböcker genom åren, förutom den halvofficiella Uppsalapsalmboken från 1645. Den första kom 1695, och den nuvarande från 1986 föregicks av 20 års arbete. Beslutet om att ta fram en ny togs av kyrkomötet år 2018.