Sedan försöket till omstrukturering avblåstes, har styrelserna i de sex aktuella bolagen avgått. Extra bolagsstämma blir den 27 november.
– Vi var positiva till erbjudandet vi fick som skulle leda till ett kontrollerat avslut,säger Jimmy Dahllöf, ordförande i kyrkorådet i Spånga-Kista församling.
Bolagsgruppen har genom åren fått uppskattningsvis omkring 100 miljoner kronor totalt sett i form av aktier i de onoterade innehaven och i form av lån. Församlingar, pastorat och prästlönetillgångar har investerat i de sociala verksamheterna, främst i Afrika.
– De aktuella investeringarna gjordes i gamla Spånga församling före 2010. Eftersom vi har skrivit ner tillgångarna till noll kronor så är detta ingen stor sak för oss nu. Vi ser det här som goodwill, det var nog en bra sak på sin tid men det är positivt att på ett ärligt sätt få till ett avslut, säger Jimmy Dahllöf.
Att skriva ner värdet innebär att ha kvar sitt engagemang men ta den ekonomiska förlusten. Spånga-Kista församling räknar inte med att få tillbaka några pengar.
– De här investeringarna gjordes genom aktievinster som vi trodde skulle komma till nytta här. Vi behöver inte få tillbaka dessa pengar. Förutsättningar för verksamheter förändras och vi stöttade förslaget om ett holdingbolag och avslut så småningom.
Erbjudandet grundade sig i bolagssfärens önskan att strukturera om den komplicerade organisation som bolagsgruppen har. Målet var ett framtida kontrollerat avslut för bolagen.
Anne-Louise Löfgren är kanslichef i Bromma församling som också är en av investerarna.
– Vi har varit negativa under lång tid gällande de aktuella placeringarna men insåg att det förmodligen inte fanns så många andra alternativ i dagsläget. Därför sa vi ja till omstruktureringen. Våra tillgångar är nedskrivna till noll. Jag vill inte kommentera hur mycket församlingen gått in med över tid, men det är en liten del jämfört med många andra.
Enligt Anne-Louise Löfgren innebar erbjudandet att man "i den bästa av världar" skulle få tillbaka en viss del av satsat kapital.
– Jag skrev till Lars-Olof Hellgren, som skickat ut informationen från JB-gruppen, för att meddela att vi accepterade erbjudandet men fick aldrig något svar. Det finns som jag förstått mycket begränsade resurser i form av likvida medel i företagen. Vi får väl se vad en ny styrelse kan komma fram till. Alla bolagen drar ju administrativa kostnader så det här var ett försök att minska på det samt att skapa en ansvarsfull avveckling av de svenska engagemangen. Det finns ett antal bolag under Mikrofinanshuset men det är enbart sex bolag som är inblandade i denna omstrukturering.
Norrköpings pastorat är största aktieägare i Jamiibora Scandinavia och den sammanlagda satsningen, ägande plus lån, ligger runt 40 miljoner kronor. En annan större ägare är Luleå stift som bad advokatforman Bird&Bird skriva ett memorandum inför affären. Slutsatsen lyder:
"De förslag som läggs fram har en otydlig avsändare vars incitament inte är helt klarlagda. De förslag som läggs fram anges framlagda i syfte att spara administrations- inklusive revisionskostnader. Det är oklart vad som föranlett den något administrativt betungande strukturen från början och varför den nu inte längre skulle vara nödvändig. Det är vidare inte klarlagt hur stora de aktuella kostnaderna är och hur mycket man avser spara in".
Enligt advokatbyrån föreslogs att holdingbolaget inte skulle ha en auktoriserad revisor utan i stället en så kallad lekmannarevisor för att spara pengar. Det ansåg advokatfirman att investerarna skulle säga nej till.
Stiftsstyrelsen i Luleå sa nej till hela erbjudandet.
Svenska kyrkans finanschef Anders Thorendal säger till Kyrkans Tidning att han "förstått att det är något på gång" i bolagssfären.
– Men eftersom vi inte själva har investerat har vi inte satt oss in i detaljerna eller förutsättningarna. Vi har fått frågor från en eller ett par investerare och vårt råd har varit, som tidigare, att de ska försöka samarbeta och agera tillsammans och absolut ta hjälp av expertis vad gäller avtalsfrågorna.
– Investerarna har ett ansvar mot sina huvudmän att agera ansvarsfullt i denna fråga. Vilket antagligen innebär att måste fundera över om de har förtroende för företagssfären och dess ledning, men samtidigt också utvärdera möjliga andra alternativa lösningar, säger Anders Thorendal.
Kyrkans Tidning har sökt Lars-Olof Hellgren, mannen bakom bolagen, initiativtagare och periodvis operativ chef.
