Förutsättningarna skiljer sig åt mellan stiften

- Församlingarna uppskattar lägergårdarna, framför allt möjligheten att bedriva barn- och ungdomsverksamhet där, säger Anders Granberg, ekonomichef på Luleå stift. Stiftsgården i Skellefteå har fått en miljon extra i stöd. Foto: Emma Berkman/Luleå stift

I dag finns 15 stiftsgårdar fördelade på nio stift – ingen helt lik den andra vad gäller ägandeform, verksamhet som bedrivs och ekonomiskt stöd från stiften. Det finns också fyra stift som inte längre har en stiftsgård.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Stiftsgårdar
- Församlingarna uppskattar lägergårdarna, framför allt möjligheten att bedriva barn- och ungdomsverksamhet där, säger Anders Granberg, ekonomichef på Luleå stift. Stiftsgården i Skellefteå har fått en miljon extra i stöd. Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Ett stift som redan nu valt att ge extra stöd till sina läger- och kursgårdar är Luleå stift.

Precis som för allt ekonomiskt stöd till en verksamhet som bedrivs utanför Svenska kyrkan, måste ett bidrag till en stiftsgård hela tiden bygga på vilken nytta den tillför församlingarna.

– Vi ser att församlingarna uppskattar lägergårdarna, framför allt möjligheten att bedriva barn- och ungdomsverksamheten där, säger Anders Granberg, ekonomichef på Luleå stift.

Stiftsgården Skellefteå har utöver det årliga bidraget på 1,3 miljoner kronor fått en miljon extra i år. Luleå stifts lägergårdar har både fått ett extra bidrag i år och nästa års bidrag utbetalt i förskott.

– Vi ser inte att någon verksamhet direkt stod och föll med de här pengarna, men det handlar om att de även nu ska kunna känna hopp och ha en skälig tillvaro.

Stiftets egna kostnader har minskat under pandemin då det till exempel omfattas av statens beslut om tillfälligt sänkta sociala avgifter.

– Det ska stiftet inte tjäna på, utan styrelsen ville förmedla detta vidare till behövande och då var gårdarna något man särskilt önskade stödja, säger Anders Granberg.

Karlstads stift är ett av de fyra stift som inte längre har en stiftsgård. Den tidigare stiftsgården Dömle såldes 2004.

- Det vi var mest oroliga för när Dömle såldes var lägerverksamheten, den är viktig men inget en verksamhet tjänar mycket på, säger biskop Sören Dalevi. Foto: Marcus Gutafsson/Wikimedia

– Vi kunde inte fylla stiftsgården och jag vet att den gick flera miljoner back, säger biskop Sören Dalevi. 

Men att inte ha en stiftsgård ser han inte som ett problem. Stiftet hyser in sig på andra gårdar, något som har sina fördelar.

– En fördel är att kunna välja gård utifrån verksamheten som ska bedrivas, och inte vara bunden till en och samma. En annan är att vi stödjer näringslivet i stiftet.

Sören Dalevi berättar att de flesta anläggningarna blir väldigt glada när kyrkan kommer. En privatägd gård har till och med en kyrka i nära anslutning. Andra brukar ordna med ett rum där de kan fira gudstjänst.

– Det vi var mest oroliga för när Dömle såldes var lägerverksamheten, den är viktig men inget en verksamhet tjänar mycket på.

Men även det har fungerat bra. Församlingarna åker till andra stiftsgårdar som Rättvik och Flämslätt. Även till Sandvikengården som ligger nära och drivs av EFS.

– Men det är klart att skulle vi haft möjlighet, skulle jag velat ha en stiftsgård. Jag har själv väldigt fina minnen från Dömle.

Fakta: Sålda stiftsgårdar

Härnösands stift:
Gålsjö Bruk, 2002
Söråker 2002
Edsåsen 2005

Karlstads stift:
Dömle 2004

Luleå stift:
Saxnäs

Stockholms stift:
Graninge 2013

Uppsala stift:
Breidagård 2019

Visby stift:
Alskog

Växjö stift:
Kastlösa 2010