– Vi märker att Svenska kyrkan mer och mer går mot uppstyrd tidredovisning. Det är förödande för kyrkomusiker när man inte kan ägna kraft och energi åt sina grundläggande uppgifter, säger Nils-Gunnar Karlson, förbundsordförande i Kyrkomusikernas riksförbund.
Han håller med Fanny Willman, som i Kyrkans Tidning förra veckan skrev om hur tidrapporteringssystemen i Svenska kyrkan gör det svårt för kyrkomusiker att utföra sitt arbete.
Färre med friare arbetstid
Enligt Svenska kyrkans avtals särskilda bestämmelser för kyrkomusiker kan den anställdes arbetstid antingen regleras genom schemaläggning 100 procent av tiden eller genom instruktion. I instruktionen fastställs arbetsuppgifterna och dess volym och den anställde ansvarar för att disponera tiden så att uppgifterna blir gjorda. Nils-Gunnar Karlson förespråkar det senare, som tidigare var norm för kyrkomusiker.
– Många har kvar systemet och anställda och chefer på de platserna trivs ofta med det. Det är ett friare förhållningssätt och ett bra styrmedel för en arbetsgivare, så då vet precis vad som ska bli gjort.
Att få till arbete med instruktion har dock blivit allt svårare i praktiken, säger Nils-Gunnar Karlson. Tidrapporteringssystemet Flex förstår sig inte på ett arbete där antalet spelningar, körövningar och uppdrag, snarare än antal timmar, visar hur hög arbetsbelastningen varit under en viss period.
Stelbent system
Nils-Gunnar Karlson beskriver Flex som ett system som ser allt arbete som inte sker på kontorstid som avvikelser. Men att arbeta som kyrkomusiker kräver helgarbete och kan innebära att man först arbetar några timmar på morgonen, sedan några på kvällen och att det utanför schemalagd tid kommer samtal som rör arbetet.
Att någon ringer utanför schemalagd arbetstid kan ju hända även präster, diakoner och församlingspedagoger. Är problemet specifikt för kyrkomusiker, eller berör det hela Svenska kyrkan?
– Det märks mycket för kyrkomusikerna eftersom vi har mycket förberedelsearbete som ibland får göras på udda tider. Vissa kyrkor får man inte öva i under dagtid utan man förväntas göra det kvälls- eller nattetid. Men jag tror att kontorstidsnormen har gjort det svårare för alla församlingsvårdande yrken, säger Nils-Gunnar Karlson.
Kontorstid ett filosofiskt problem
I dag ligger ett stort ansvar på cheferna ute i pastoratet och församlingarna för att få arbetstiderna att fungera. Det är ett skört system, menar Nils-Gunnar Karlson, då få chefer har tid och kompetens för att hela tiden anpassa de anställdas schema.
– Det är ett systemfel och ett filosofiskt problem att man inför kontorsarbetstid som norm. Det måste till en förståelse för våra arbetsförutsättningar. Vi står i en kyrkomusikerbrist och då kan vi inte ha ett system som gör att fler slutar.
