Gravar ska bevaras för all framtid

I Kungälv-Ytterby församling finns fem kyrkogårdar. Här jobbar man sedan ett par år med att k-märka gravar som är av extra stort intresse, för att bevara dem för framtiden.

– Det är ganska nytt. Det började dels med att Bohusläns museum gjorde en kulturhistorisk genomgång av alla gravarna, men dels också med den händelsen när en liten flicka fick en gravsten över sig för några år sedan, berättar kyrkogårdsföreståndare Mikael Osberg.

Kyrkogårdsförvaltningen kontrollerade själva alla gravar för att se att de var säkra, och kontaktade gravrättsinnehavare i de fall där gravarna var osäkra eller försummade.

– I de fall vi inte fick tag på någon gravrättsinnehavare fick vi återta gravrätten, säger Mikael Osberg.

Det är inte ovanligt att gravar utan gravrätt återanvänds. Gamla kistgravar kan exempelvis återanvändas som urngravar.   

– Det måste vi ju göra, annars skulle hela Sverige bli en enda stor kyrkogård till slut.

Vissa gravar som stod utan gravrättsinnehavare var så unika att man inte ville återanvända dem, utan se till att de bevarades för framtiden.

– Det är ju fint om vi kan bevara gravar, så att vi i framtiden kan se i verkligheten hur en grav kunde se ut, och inte bara ha bilder, säger Mikael Osberg.

Han och en numera pensionerad kollega valde ut vilka gravar som skulle k-märkas. Inventeringen som Bohusläns museum hade gjort kartlade fyra av de fem kyrkogårdarna, och gick igenom alla gravarna avseende ålder, vilket slags sten och vilket skick den var i. Den inventeringen har låg till grund för Mikael Osbergs och kollegans arbete.

– Det som avgjort k-märkningen är också platsen, hur gravanordningen ser ut, hur ramen och staketet är utformade.

En annan kollega, Hanna Olovson, biträdande kyrkogårdsföreståndare, visar och berättar i en film på Facebook varför grav nummer 55, efter rådman Alfred Leijon, har blivit k-märkt.

– Den är en fin grav med ett unikt staket, gravstenen är fint utformad och speciell. Det är ofta därför vi k-märker gravarna, för att de har ett extra hantverk som syns, men också för deras ålder, säger hon.

Hittills har 67 gravar k-märkts, och det kan bli fler.

– Det blir säkert några till. Det finns vissa som fortfarande har en gravrättsinnehavare, så där får man man vänta tills äganderätten återgår till församlingen eller begravningsverksamheten, säger Mikael Osberg.

Hur många som helst kan det dock inte bli.

– Har du väl k-märkt en grav kan du inte återta det, utan då ska den bevaras för all framtid. Och det är begravningsverksamheten som har ansvaret att sköta dem – säkra dem, hålla dem hela, rena och snygga. Så vi får fundera på hur många vi kan ha.

Det finns dock andra sätt att bevara en kulturhistoriskt intressant miljö.

– Vi har en väldigt gammal kyrkogård, och där vill vi tänka på miljön även om vi inte k-märker gravarna. Vi vill inte ändra utseendet på den, så även om gravrätten går till någon annan skulle man kunna skriva in något i avtalet där om att gravanordningen ska se lika ut.