Greta Thunberg till Svenska kyrkan: Sluta med kalhuggning

Söndag eftermiddag är normalt sett bokmässans lugnaste stund. Men framför Svenska kyrkans scen Se människan var det klockan 15 på söndagen fullt med folk som väntade på klimataktivisten Greta Thunberg, som skulle samtala med Sáminourras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen. 

Samtalet leddes av Amanda Björksell, Ageravolontär och representant för Sveriges ungdomsorganisationer vid FN:s miljö- och klimatkonferenser. Fokus för samtalet var vad unga kan göra för att skapa förändring och för att hålla uppe hoppet. 

Klimatkrisen en existentiell kris

Amanda Björksell hade under bokmässan observerat att ungdomsorganisationerna som varit med och pratat klimat fokuserade mycket på hur krisen påverkar människor, snarare än att rabbla fakta och att fler och fler benämner klimatkrisen som en existentiell kris. 

– Ordet existentiella missbrukas, men när det gäller klimatkrisen är det verkligen en existentiell kris. Människors identitet, kulturer och levnadssätt ställs mot klimatet. Särskilt i Sverige görs det med den så kallade “Gröna omställningen”, där samernas kultur ställs mot det som ska vara klimatomställningen. Det är existentiell kris för mig, sa Sara-Elvira Kuhmunen.  

Sara-Elvira Kuhmunen är ordförande i svenska samernas riksungdomsförbund Sáminourra, Greta Thunberg är aktiv i Fridays for future och Amanda Björksell en del av Svenska kyrkans unga. Alla dessa ungdomsorganisationer har tagit tydligt ställning för klimatet. 

"Vi måste förlita oss på sunt förnuft"

– Att få in mjukare värden som inte är rent tekniska i de här diskussionerna kan vara ganska svårt. Hur kan ungdomsorganisationer fortsätta lyfta de här perspektiven som behövs? undrade Amanda Björksell. 

– Vi har försökt att räkna på koldioxidbudgetar och ta hänsyn till rättviseaspekten och historiska utsläpp. Men det är näst intill omöjligt, för det handlar inte om vetenskap och heller inte politik. Det handlar om moral och det kan man inte att räkna på. Vi kan inte sätta ett pris på ett liv, det går inte. Ibland tänker jag att det är sunt förnuft vi måste förlita oss på, sa Greta Thunberg. 

Under samtalet diskuterades också klimaträttvisa. Talarna konstaterade att Sverige har en självbild som progressivt land, men har kritiserats på FN-nivå för att inte respektera urfolksrätten. Ska man bli rättvis, måste man visa samerna större respekt, menade de. 

När samtalet kom in på religionens roll i klimatkrisen, menade Greta Thunberg att alla med en plattform har ansvar att använda den och desto större plattformen är, desto större blir ansvaret. 

– Och när det kommer till Svenska kyrkan, något som ni skulle kunna göra, för att sluta förstöra, men också leda vägen, är att sluta kalavverka skogar i Sapmí. För om inte ens ni som inte är beroende av de här intäkterna, om inte ens Svenska kyrkan kan göra det, vem ska då kunna göra det? Sa Greta Thunberg. 

Utopi att som urfolk ha ett självbestämmande

I år är det fyra år sedan Greta Thunberg började med sin klimatstrejk utanför riksdagen. Klimatfrågan lyftes då, men har sedan dess återigen fått mindre utrymme i det offentliga rummet. Ifrågasättandet av klimatkrisen verkar öka, reflekterade Amanda Björksell. Hon ställde därför frågan hur man orkar fortsätta kämpa när det känns som att man går bakåt.  

– Jag har en så tydligt vision om vad jag ser framför mig och det är det som får min glöd att fortsätta brinna. Min utopi är att vi som urfolk har ett självbestämmande, blir respekterade och är del av beslutsprocesser som rör våra land- och vattenområden, sa Sara-Elvira Kuhmunen. 

– Vi befinner oss i en situation där alla har en moralisk skyldighet att göra någonting. Ändå är det smärtsamt få som väljer att använda möjligheten. Då faller en oproportionerligt stor börda på de som redan gör något. Och så kan vi inte ha det. Klimatrörelsen vädjar till de som kan att göra något. Vi vet att det inte kommer att göra oss populära, i alla fall inte kortsiktig, men vi måste våga ta den striden. Vi har inget annat val, sa Greta Thunberg.

Fick applåder för kyrkkritik

Även när Greta Thunberg deltog i ett seminarium med ärkebiskop Antje Jackelén, forskaren Johan Rockström och kardinal Peter Turkson ringlade sig kön lång utanför seminariesalen. 

Samtalet handlade om tro, vetenskap och hållbara beslut. Sista frågan från moderatorn Henrik Grape gick till Greta Thunberg om hur hon såg på att hon i flera sammanhang har använts som en symbol för att ingjuta hopp i andra. 

– Vi måste omformulera vad vi menar med hopp. Äkta hopp är inte något som ges till dig, det är något du skapar själv. Vi måste ut på gatorna och kräva förändring. Att sitta och vänta på att någon annan gör något är inte hopp. 

Greta Thunberg möttes med applåder när hon fick sista ordet och sa:

– Jag vill också säga att jag hoppas att Svenska kyrkan föregår med gott exempel. Svenska kyrkan kalavverkar fortfarande skog på urfolks marker i Sverige och jag hoppas verkligen att ni börjar leva som ni lär.