Skogsutredaren: Hållbarhet kan ta plats i kyrkoordningen

Göran Enander, som leder skogsutredningen, lyssnar in synpunkter under ett besök i Jämtland. Foto: Jonatan Sverker

Göran Enander, som leder skogsutredningen, lutar åt att föreslå en ändring av kyrkoordningen. Detta kan få stor påverkan på förvaltningen av prästlönetillgångarna.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Göran Enander, som leder skogsutredningen, lyssnar in synpunkter under ett besök i Jämtland. Foto: Jonatan Sverker

Skogsutredningen tillsattes av kyrkostyrelsen, på uppdrag av kyrkomötet, för att utreda hur Svenska kyrkan ska förvalta sina skogar i framtiden. I direktiven gavs utredaren möjlighet att föreslå ändringar av kyrkoordningen.

Lutar åt ändring av kyrkoordningen

Lagen om Svenska kyrkan slår fast att prästlönetillgångarna ska förvaltas för att ge avkastning till kyrkan. I kyrkoordningen är det också den ekonomiska avkastningen som står i främsta ledet, även om det betonas att förvaltningen ska ske på ett etiskt försvarbart sätt. Om andra värden, som till exempel hållbarhet, ska väga tyngre krävs ändringar, något som utredaren Göran Enander nu överväger.

- Vi kommer antagligen att föreslå ändringar i kyrkoordningen, säger han till Kyrkans Tidning.

Ska bidra ekonomiskt

Även om lagen om Svenska kyrkan förblir oförändrad så menar han att det finns utrymme för Svenska kyrkan att välja inriktning på förvaltningen av prästlönetillgångarna.

- I lagen om Svenska kyrkan står det att prästlönetillgångarna ska bidra ekonomiskt till kyrkan, och det måste de göra. Men man kan titta på i vilken grad, säger han.

En förändring av kyrkoordningen skulle alltså kunna leda till att hållbarhet ges ett ökat värde. Prästlönetillgångarna skulle fortfarande ge en intäkt till kyrkan, men den skulle med största sannolikhet bli lägre än i dag.

- Vi kommer att göra en ekonomisk bedömning av vilka konsekvenser de olika förslagen kommer att få. Vi kommer att vara transparenta, säger han.

Påverkar även jordbruk och fonder

Även om utredningen kallas skogsutredningen så berör den även prästlönetillgångarnas övriga delar: jordbruksarrenden och fonder. En eventuell ändring av kyrkoordningen får därför stora konsekvenser.

- Ändrar man kyrkoordningen så är inte det specifikt kopplat till skogen, utan det påverkar alla prästlönetillgångar, säger Göran Enander.

Han kommer att lämna en delrapport till kyrkostyrelsen den 18 december.

- Den kommer inte att innehålla färdiga förslag, men vi kommer att precisera de frågor där vi kommer att lämna förslag, säger han.

Målet är att överlämna den färdiga utredningen till kyrkomötet hösten 2024. Om utredningen innehåller ett förslag på ändring av kyrkoordningen så måste frågan skickas ut på remiss innan kyrkomötet kan fatta ett slutgiltigt beslut.

- Vi vill att förslaget ska hanteras av kyrkomötet under den nuvarande mandatperioden, säger Göran Enander.

Fakta: Prästlönetillgångarna

Utgörs av cirka 530 000 hektar, 1,3 procent av Sveriges landareal.

Cirka 470 000 hektar är skogsmark, vilket gör Svenska kyrkan till den femte största skogsägaren i Sverige.

Betes- och åkermark: cirka 46 000 hektar, som arrenderas ut.

Prästlönefondkapitalet uppgick till 4,0 miljarder kronor år 2022.

Avkastningen från dessa tillgångar brukar årligen uppgå till omkring 500 miljoner kronor som används i den kyrkliga verksamheten.

Förvaltas av stiften.

Källa: Svenska kyrkan