Utredningsuppdraget handlar om att se över kyrkoordningens bestämmelser för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt. Aspekter som mänskliga rättigheter, biologisk mångfald och klimatet ska preciseras.
– Vi behöver som kyrka bidra till att möta de utmaningar som finns i klimatkrisen och de hot som finns mot den biologiska mångfalden, säger Wanja Lundby-Wedin (S), förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.
Det har tagit ett år att besluta om utredningsdirektivet, varför har det tagit så lång tid?
– Det var förra årets kyrkomöte som i slutet av november fattade beslutet. Det tar alltid en tid när man går igenom uppdragen och hur de ska fördelas. Sedan har vi haft ett par omgångar i arbetsutskottet och styrelsen där vi efter en tids diskussion kommit fram till att det inte bara går att tänka skog, skrivningarna i kyrkoordningen omfattar också jord och fond.
– Det har också varit många intressenter att lyssna in, det är inte vi utan de 13 stiften som förvaltar prästlönetillgångarna. Men nu känner vi att vi kommit fram till direktiv som vi enhälligt kunde ställa oss bakom i styrelsen i måndags.
Omfattar inte bara skogen
Motionerna från kyrkomötet tog enbart upp skogsbruket, men eftersom prästlönetillgångarna i kyrkoordning och lagstiftning regleras gemensamt så har kyrkostyrelsen beslutat att förslagen på de övergripande regleringsförändringarna som ska tas fram ska gälla även jorden och fonderna. För mer detaljrik rådgivning om exempelvis skogsförvaltning ska utredaren ta fram exempel på önskvärda förvaltningsmetoder.
Utredningen ska enligt direktivet leda till ett ”förändrat ställningstagande eller agerande” från Svenska kyrkan för att möta klimatkrisen, men den ska också se till så att förvaltningen av prästlönetillgångarna är ekonomiskt hållbar.
– Det blir den stora utmaningen, att hitta en balans, säger Wanja Lundby-Wedin.
Balans mellan klimat och ekonomi
Stiften förvaltade vid utgången av 2021 runt 465 000 hektar skogsmark, 46 000 hektar jord och 4,3 miljarder kronor i fondkapital. Intäkterna uppgår ungefär till 500 miljoner årligen och motsvarar fler än 600 anställda medarbetares löner.
– Det finns säkert de som inte tycker att det är nödvändigt att prästlönetillgångarna bidrar till kyrkans finansiering, men det måste de. Vi måste hitta en balans och jag är övertygad om att det går.
Ser du ingen risk i att klimatet får stå tillbaka för ekonomins skull?
– Nej. Man kan alltid ha olika uppfattningar om hur den här balansen ser ut och oavsett vad utredningen kommer fram till tror jag att det kommer finnas de som tycker att man skulle försäkrat sig mer om finansieringen och de som tycker att man i ännu högre grad skulle bidragit till den biologiska mångfalden. Förhoppningsvis kan man komma till en balanspunkt som går att förstås av alla och där vi ändrar vårt agerande, för det ska inte vara status quo.
Första delbetänkandet om ett år
Utredningen ska också bidra till det fortsatta försoningsarbetet med samerna efter ursäkten, kulturarv i form av exempelvis fornlämningar på kyrkans mark ska värnas och konsolideringsreglerna som styr hur mycket vinstmedel stiften får spara ska ses över.
Utredaren ska utses av Svenska kyrkans generalsekreterare och kommer till sin hjälp att få två utredningssekreterare och en parlamentarisk referensgrupp. Redovisningen ska ske löpande och kan rapporteras genom delbetänkanden. Det första ska vara klart den 30 november 2023.
– Vi har tänkt att skogsfrågan är så aktuell att man kanske ska börja med den, men utredaren får titta på vad som är lämpligt, säger Wanja Lundby-Wedin.
När tror du att hela utredningen kan vara klar?
– Förändringar i kyrkoordningen kräver remiss till stiften. Kanske kan man vara klar med en del till 2024, men att en del dröjer ända till 2025. Jag tror att man ska vara noga med att inte dra ut på det mer än vad som behövs, men också se till att vi har en god demokratisk process.
