De två största delarna av en församlings intäkter är kyrkoavgiften och begravningsavgiften.
Att antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar gör att intäkterna från kyrkoavgiften avtar. Samtidigt växer befolkningen och skatteunderlaget, vilket gör att församlingarna får in mer i begravningsavgift.¨
År 2000 utgjorde kyrkoavgiften 65 procent av Svenska kyrkans intäkter och begravningsavgiften 18 procent. År 2023 utgör kyrkoavgiften 59 procent och begravningsavgiften 25 procent.
"Svenska kyrkan gör ett bra arbete"
Jan-Olof Aggedal, stiftsadjunkt i Lunds stift som har forskat på begravningsfrågor, tycker inte att begravningsväsendet i dagsläget utgör en fjärdedel av kyrkans verksamhet, är ett skäl för Svenska kyrkan att lämna i från sig ansvaret för begravningsverksamheten. Men han ser en risk för att staten inom 15 år ifrågasätter Svenska kyrkans huvudmannaskap.
– Staten har väldigt tydligt markerat att den tycker att Svenska kyrkan gör ett bra arbete. Men om vi inte slutar höja begravningsavgiften, om vi inte samarbetar mellan församlingarna och det blir ännu fler kyrkliga begravningsbyråer, kommer vi att få en häftig diskussion.
Den församling där intäkterna från begravningsverksamheten utgär störst andel av intäkten, är Anderslövs församling, Lunds stift. I Anderslöv kom 51,8 procent av församlingens verksamhetsintäkter under 2023 från begravningsavgiften.
Personalkostnader
Ninni Lönnbro, ekonomisk och administrativ chef i Andersövs församling, berättar att församlingens åtta kyrkogårdar skötts dåligt under lång tid. För tre år sedan anställde församlingen flera nya vaktmästare och gjorde en sammanställning över nödvändiga åtgärder på kyrkogårdarna.
– Det är en diger lista. Vi har tagit in två extra vaktmästare på projekt under fem års tid för att fixa underhållsskulden.
Förutom ökade personalkostnader, har det också funnits behov av att bygga upp en ändamålsenlig maskinpark. Målet, säger Ninni Lönnbro, är att kostnaderna på sikt ska minska igen. Hon ser en risk för att det blir klyftor i personalen när begravningsverksamheten får mer pengar än församlingsverksamheten.
– Kyrkoavgiften är så mycket stramare. Men vår församlings starka sida har alltid varit att vi har en otrolig gemenskap. Vi gör mycket för att förhindra att göra skillnad på om man tillhör ena eller andra sidan av personalen.
Blekinges enda krematorium
I Karlskrona-Aspö pastorat, Lunds stift, kommer 46,6 procent av verksamhetsintäkterna från begravningsavgiften. De höga kostnaderna kommer främst av att pastoratet driver Blekinges enda krematorium och bär begravningsverksamhet för flera kringliggande församlingar, däribland icke-territoriella Amiralitetsförsamlingen.
– Och i stället för att det bollas pengar från Kammarkollegiet till andra församlingar och sen till oss, står vi för kremationerna och begär pengar direkt från Kammarkollegiet, säger kyrkoherde Gabriel Norrgård.
En levande församling med mycket kyrklig verksamhet och välbesökta sociala mötesplatser, tror Jan-Olof Aggedal påverkas relativt lite av att den största delen av intäkterna kommer från begravningsverksamheten.
– Men i församlingen där gudstjänstlivet inte fungerar eller få människor är engagerade, är risken att begravningsverksamhetens storlek gör att församlingen förvandlas till en hembygdsförening. Det kan vara fint, men det är inte församlingens huvuduppdrag, säger han.
