Den i dag 23-årige mannen deltog i en attack mot synagogan i Göteborg i december 2017. En grupp personer kastade brinnande föremål mot bilar som stod parkerade utanför en ungdomsfest i synagogans församlingslokal. Ingen kom till skada under attacken och eftersom det regnade kraftigt hindrades elden från att sprida sig, men 23-åringen och två andra män i 20-årsåldern dömdes till fängelse för bland annat grovt olaga hot.
I tingsrätten beslutades även om utvisning av mannen, som kommer från Gaza och av svenska myndigheter anses vara palestinsk medborgare. Hovrätten hävde dock beslutet om utvisning med hänvisning till att en utlänning inte får utvisas till ett land där denne skulle kunna utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling.
HD dömer däremot 23-åringen till utvisning och skriver att Migrationsverkets bedömningar ska vara vägledande för domstolar som avgör utvisningsfrågor.
- Migrationsverket är ju expertmyndighet i frågan och det får stor betydelse vad Migrationsverket anser, säger Karl Axel Öberg, justitiesekreterare vid Högsta domstolen.
Det var riksåklagaren (RÅ) som överklagade hovrättsdomen till HD, bland annat på grund av att hovrätter på olika håll i landet har dömt olika i fråga om utvisning av dömda brottslingar.
Vad gäller 23-åringen hänvisade RÅ till att Migrationsverket inte anser att det finns anledning att anta att han kommer att utsättas för omänsklig behandling, en term som innefattar dödsstraff och tortyr.
- Den bedömning som HD har gjort i det här fallet är att det inte finns stöd för ett konkret, individuellt hot mot honom, säger Karl Axel Öberg.
My Hedström, byråchef på Åklagarmyndigheten, tror att HD:s beslut kommer att underlätta för såväl domstolar som åklagare.
- Det är ett väldigt tydligt avgörande och jag är väldigt nöjd med att vi har fått en så tydlig vägledning. Jag tycker att det här är bra och pedagogiskt, säger hon.
Sverige erkände Palestina som stat 2014 och avser därmed Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan. Mannen kommer att utvisas efter avtjänat fängelsestraff i Sverige, men innan en utvisning verkställs görs en prövning av Migrationsverket. Verkets beslut kan sedan överklagas till migrationsdomstolarna.
Ytterligare två ärenden har prövats av HD. Det ena gäller en statslös man som har dömts för rån och det andra en syrisk man som dömts för bland annat grov våldtäkt. Även i dessa fall dömer HD till utvisning.
De tre fallen har prövats för att etablera en praxis för domstolar när de avgör frågan om utvisning av utlänningar som är dömda för brott i Sverige. HD anser att om ett hinder för utvisning är kopplat till en individ bör domstolar kunna avgöra om det kommer att bestå även efter det att denne har avtjänat sitt straff i Sverige.
Om hindret mot utvisning är av mer generell natur, till exempel om det pågår en väpnad konflikt i utlänningens hemland, anser HD att huvudregeln bör vara att döma till utvisning eftersom det oftast inte är möjligt för en domstol att avgöra om hindret mot utvisning är bestående.
- Situationen kan förändras medan man avtjänar sitt straff. Domstolar ska undvika att göra osäkra prognoser och då ska presumtionen vara utvisning. Men efter avtjänat fängelsestraff finns en möjlighet till prövning av Migrationsverket och i migrationsdomstolar, säger Karl Axel Öberg.
Carl Cato/TT
