Vad gör en kultursamordnare?
– Det är ju ingen vedertagen tjänstebeskrivning inom Svenska kyrkan, men det var den titel vi efter många år fann mest korrekt. I mitt fall har det som en röd tråd ofta handlat om fält där kultur och kyrka möts och samverkar på olika sätt. De första tio åren arbetade jag mest med gudstjänstutveckling och volontära musiker. De senaste fem åren har fokus varit konst, musik, teater och litteratur.
Hur blev du det?
– Jag började som volontär runt Allhelgonamässan i Allhelgonakyrkan och fick så småningom en halvtidstjänst som församlingsassistent. Jag hade en längtan till sammanhang som inte styrs av det kommersiella tryck som samhället i övrigt så mycket präglas av.
Vad har du gjort i dag?
– Just nu håller jag på med planering av de kommande två årens projekt i Benhuset. Benhuset ligger på Katarina kyrkogård och har blivit en alltmer etablerad kulturscen. Sedan 2019 samordnar jag ett konstnärligt råd som lägger repertoaren där. När rådet sagt sitt projektleder och planerar jag verksamheten.
Vilka frågor upptar dig och kollegorna mest just nu?
– Tråkigt nog säkerhetsfrågor. Hur vi ska förhålla oss till förhöjda risker i samhället. Att värna kyrkans öppenhet, utan att vara naiva.
Du är ju känd som sångare, låtskrivare och skådespelare. Hur hittade du till kyrkan och Katarina församling?
– Jag hade en kris i trettioårsåldern som ledde till några olika saker: Jag gav ut min första skiva med enbart eget material, Andas fritt, jag sökte och kom in på Teaterhögskolan och jag bejakade en andlig längtan som jag länge hållit nere. Teaterhögskolan låg då granne med Allhelgonakyrkan och jag fann en fristad där, en plats för läkning kan man säga, för sorg, glädje och nya sammanhang.
Du har också skrivit en roman, berätta!
– Jag hade länge velat pröva hur det skulle vara att arbeta med en längre text. Under ett års tjänstledighet började jag skriva på det som blivit romanen Härd. Berättelsen handlar om Isa, som levt sitt liv i skuggan av en katastrof och till slut måste lyfta upp bit för bit i ljuset.
Vad är roligast i jobbet?
– Att få se människor blomma och att ibland få vara en liten del av den processen.
Största utmaningen?
– Att vara tvungen att tacka nej till så många fina konstnärer och kreatörer av olika slag.
Har du något tips till andra i din roll?
– Fundera över vilka sammanhang och platser som finns i er församling där kulturarbetare kan få möjlighet att verka. Hitta ytor för samarbeten och dialog. En viktig aspekt som vi i rådet alltid har med oss är att det ska finnas en existentiell bärighet i de projekt vi lyfter fram. En riktning som känns angelägen med tanke på de utmaningar vi står i. Det kan handla om klimat, fred, teologi, vårt ansvar för varandra och för allt liv på jorden.
