- Det handlar om att arbeta bort sådant i vår tradition som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket och att försvara dess rätt till sin historia, tro och seder.
Svenska kyrkan arbetar konkret med frågor som rör det judiska livet i Sverige, säger Peter Lööv Roos.
- Det gör vi bland annat genom att vi folkbildar och teologiskt fortbildar om vårt eget judiska arv som kristna, som kyrka och levande judisk tro och tradition.
Motarbeta antisemitism
- Nyutgåvan av dokumentet Guds vägar bidrar också till detta. Det ska vara ett verktyg för att känna igen och motarbeta antisemitism och komma bortom ”vi och dom” tänk.
Huvudtexten i nyutgåvan, som kom 2023, är densamma som antogs av kyrkomötet 2001 och är Svenska kyrkans hittills mest genomarbetade ställningstagande för relationen till det judiska folket, enligt Peter Lööv Roos.
För att bidra till judiskt liv i Sverige behöver Svenska kyrkan framöver vara en del i ett medvetet samarbete med flera aktörer i samhället.
- Majoritetssamhället behöver visa att det är välkommet och bra att vara judar. Rabbinen Moshe-David HaCohen i Malmö brukar tala om en kultur och anda av ”appreciation”, det vill säga uppskattning i majoritetssamhället, också i relation till andra minoriteter.
Särställning bland samfunden
Svenska kyrkan nämns inte så mycket i utredningen, men det konstateras att den dels juridiskt och dels genom sin storlek har en särställning bland samfunden. Att vara medveten om detta menar Peter Lööv Roos är viktigt.
-Vi kan fråga oss hur vi använda den positionen på ett positivt sätt för att stärka det judiska livet och minoriteter som inte alltid upplever sig som inkluderade i samhället.
Vad i utredningen tycker du är särskilt viktigt?
- Att främja inkludering – den är så viktig för att kunna känna trygghet – och så att bidra till en kultur av uppskattning. Särskilt i en situation när antisemitism ökar. Jag tror att Svenska kyrkan kan vara med och ta ansvar för detta.
- Men kyrkan kan också påminna politiken och myndigheter hur man kan bli mer inkluderande när det gäller olika religiösa och kulturella uttryck och visa på när det finns en omedveten norm som behöver ifrågasättas, säger Peter Lööv Roos.
