Svenska kyrkan på väg in i etapp två i sin färdplan för klimatet

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har satt upp som mål att vara klimatneutralt till år 2030. Färdplanen berör nästan all kyrklig verksamhet. Foto: Svenska kyrkan

Svenska kyrkan går nu in i den andra etappen i sin färdplan för klimatet. Det kommer att märkas, tror miljöspecialisten Annika Gottberg på kyrkokansliet.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Klimat
Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har satt upp som mål att vara klimatneutralt till år 2030. Färdplanen berör nästan all kyrklig verksamhet. Foto: Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har satt upp som mål att vara klimatneutralt till år 2030. Den första etappen går mot sitt slut, och kyrkan är på väg in i den andra etappen av tre för att nå det ambitiösa målet. Annika Gottberg. miljöspecialist på kyrkokansliets enhet för diakoni och hållbar utveckling, tror att kyrkans anställda kommer märka att arbetet intensifieras.

- Den första etappen har inneburit en god start. I den andra etappen tas ett lite bredare grepp, säger hon.

Frihet för församlingar att besluta om åtgärder

Annika Gottberg

Hon berättar att den första etappen lade en grund för det framtida arbetet, bland annat genom att uppmana till konkreta satsningar som pilgrimsvandringar för klimatet, utbildningar i energieffektivisering och hållbara måltider. I den andra etappen är målen tydliga, som att de totala klimatpåverkande utsläppen ska halveras till år 2027, men det slås inte fast exakt vilka åtgärder som ska användas för nå dit. Det är upp till enskilda pastorat att fatta beslut om vilka sätt som är lämpliga. 

- Församlingarna kan välja mellan många olika åtgärder för att bidra och att vara med på färden. Man kan få inspiration och stöd från sitt stift, från intranätet Kornet och olika webinarier och utbildningar, säger hon.

Kreativa lösningar

Eftersom Svenska kyrkan finns i hela landet så varierar också förutsättningarna för församlingarna. Om personal i en storstadsförsamling kan minska utsläppen genom att åka mer kollektivt, så kan en församling i landsbygden satsa på elbilar.

- Församlingarna står inte ensamma, utan vi jobbar tillsammans som kyrka och stöttar varandra. Vi har redan sett att det uppstår mycket kreativitet, och församlingar delar med sig av smarta lösningar, säger hon.

Den andra etappen handlar inte bara om tekniska lösningar för att minska utsläpp och effektivisera energianvändningen. Fokus läggs också på att Svenska kyrkan ska vara en modig röst för en rättvis global klimatomställning. Svenska kyrkan ska initiera samtal om värderingsförändringar och engagera sig för naturens rättigheter. Kunskap om klimaträttvisa ska genomsyra all verksamhet i kyrkan.

- Vi ska också möta den existentiella oro som barn och unga kan känna, säger hon.

Berör alla yrkesgrupper

Färdplanen berör nästan all kyrklig verksamhet, och Annika Gottberg tror att de allra flesta anställda kommer att märka att kyrkan nu går in i fas två.

- Det berör olika yrkesgrupper, och jag hoppas att detta blir en injektion att vilja vara med på färden. Arbetet behöver intensifieras, säger hon.

Vanliga församlingsbor kanske inte berörs på samma sätt, men hon tipsar om olika sätt att involvera hela församlingen. Det går till exempel att sätta upp skyltar med information om satsningar på kyrkogårdar eller vid kyrkor.

- Om de anställda är duktiga på att berätta så kan församlingsmedlemmarna lära sig om arbetet, säger hon.

Engagemanget för klimatet skiljer sig åt mellan olika församlingar. I många enheter har man arbetat länge med miljöfrågor medan andra precis har börjat.

Vilket ser du som det största hindret för att Svenska kyrkan ska kunna uppnå sina klimatmål?

- Det handlar om att bestämma sig och att våga. Jag är medveten om att det finns många andra utmaningar i vardagen av olika slag för kyrkan, men jag tror det viktigaste är att vara frimodig och våga fatta beslut om den omställning som måste till för klimatet, för oss och kommande generationer.

 

Fakta: Mål som ska uppnås fram till och med år 2027

-  Svenska kyrkan vara en modig röst för rättvis omställning med omsorg om hela skapelsen, som i ord och handling tar sitt ansvar lokalt och globalt.

- Svenska kyrkan initiera och delta i samtal om värderingsförändringar avseende en människocentrerad livsförståelse3 och ett engagemang för naturens rättigheter.

- Svenska kyrkans verksamhet inom den grundläggande uppgiften bidra till den nödvändiga värderingsförändring som krävs för skapelsens framtid.

- Kunskap om klimaträttvisa genomsyra all verksamhet i Svenska kyrkan.

- Svenska kyrkan bearbeta andliga och existentiella perspektiv av klimatkrisen i ekumeniska och interreligiösa nätverk samt med andra samhällsaktörer.

- Alla församlingar ha tillgång till stöd för att synliggöra färdplanens mål i Svenska kyrkans interna

- Främjande- och tillsynsverktyg som lokalförsörjningsplaner, församlingsinstruktioner och visitationer.

- Den totala köpta energimängden per kvadratmeter för uppvärmning och el i byggnader genom effektivisering ha minskat med minst 5% per år under etappen. Det motsvarar en maximal genomsnittlig energianvändning på 115 kWh/m2 per år för uppvärmda ytor vid etappens slut.

- De totala klimatpåverkande utsläppen från energianvändning ha halverats under etappen.

- Krematorieverksamheten använda uteslutande fossilfria stödbränslen och utsläppen från stödbränslet uppgå till maximalt 20 kg CO2 e/kremation.

- Fossil eldningsolja för uppvärmning vara helt utfasad. Övriga fossila bränslen för uppvärmning ska vara planerade för utfasning senast till 2030.

- Samtliga enheter inom Svenska kyrkan ha gjort aktiva val av förnybar el. Om möjligt ska elen vara märkt Bra Miljöval.

- Den totala årliga produktionen av förnybar el (sol och vind), från egna anläggningar inom Svenska kyrkan ha ökat med minst 85 GWh under etappen, så att den egna förnybara elproduktionen vid etappens slut motsvarar minst en tredjedel av Svenska kyrkans elanvändning.

- Den relativa ökningen av installerad effekt solel i Svenska kyrkan överstiga ökningen för Sverige i stort under etappen.

- Minst 75 % av alla gruppresor och resor med bil i tjänsten vara fossilfria.

- Resor med bil och flyg ha minskat med minst 25 % resp. 50 % (i kilometer), under etappen.

- Praktiska förutsättningar4 som underlättar för fossilfria färdmedel finnas vid alla personalparkeringar och kyrkor med parkeringar.

- Skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska den fossila energianvändningen med minst 75 % när det gäller transporter, resor och maskinell utrustning under etappen.

- Svenska kyrkan samordna krematorieverksamheten.

- Begravningsverksamheten samordna transporter av stoft och aska.

- Skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska mängden restavfall med minst 5 % under etappen.

- En stödfunktion för hållbara inköpsprocesser vara etablerad, och användas inom varje stiftskansli och i minst 60 % av församlingarna i varje stift.

- Anslutning till Svenska kyrkans nationella och/eller regionala ramavtal, inom avtalskategorier med särskild klimatrelevans fördubblas under etappen.

- Resurseffektivitet, delande, återbruk, cirkulära lösningar och lågt klimatavtryck eftersträvas i största möjliga mån vid inköp och konsumtion på alla nivåer i Svenska kyrkan.

- Värdet på investerat kapital i Ethosfonderna ha bibehållits på minst samma nivå som vid ingången av etappen.

- Långsiktiga kapitalplaceringar göras i linje med Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå.

- Samtliga kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är skyddade enligt kultur miljölagen vara utredda för hur de påverkas av klimatförändringens effekter.

- En samverkan och utbildning inom klimatanpassning vara etablerad och användas av Svenska kyrkans anställda och förtroendevalda.

- Det finnas beredskap och förmåga att bemöta fysiska, psykiska och existentiella behov vid både akuta och smygande kriser, orsakade av extrema väderhändelser eller ett förändrat klimat.

- Begravningsverksamheten vara fortsatt säkrad under väderrelaterade händelser.

- Rättviseaspekten synliggöras i arbetet med klimatanpassning.

- Beräkningsmodellen för den skogliga kolbalansen vara utvärderad genom extern revision, och mätmetoder för jordbrukets kolbalans vara implementerad i enlighet med bästa praxis och gällande redovisningsregler.

- Prästlönetillgångarna fortsatt aktivt bidra till forskning och utveckling om en hållbar förvaltning av skog och mark och en hållbar produktion av förnybar energi.

- Prästlönetillgångarna som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer och klimatsmart byggande.

- Produktion av förnybar el, motsvarande den totala årliga användningen i kyrkans byggnader, vara i projekt- eller produktionsfas på Prästlönetillgångarnas marker. Produktionen kan omfatta både egna anläggningar och anläggningar som drivs av andra aktörer på Prästlönetillgångarnas marker.

- Prästlönetillgångarna bidra till forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för fossilfritt och hållbart jordbruk för sina gårdsarrendatorer. Vid nyupplåtelse av arrenden ska man använda möjligheten att påverka brukandet om det anses lämpligt.

- Prästlönetillgångarnas skogsbruk sträva efter fossilfrihet i skötsel och transporter.

- Prästlönetillgångarna tillvarata den brukade skogens produktionspotential för ökad klimatnytta på kort och lång sikt. Samtliga åtgärder för klimatnytta inom Prästlönetillgångarnas förvaltning av skog och mark ska ha en balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga värden.

- Prästlönetillgångarna vidta aktiva åtgärder för klimatanpassning som kan öka skogarnas och jordbruksmarkens motståndskraft, återhämtnings- och utvecklingsförmåga och minska klimatförändringarnas skadliga effekter.

- Prästlönetillgångarna ha vidareutvecklat kunskap om hur markförvaltning och skogsbruk påverkar samiska näringar, samt genomfört anpassningar i enlighet med handlingsplanen som är kopplad till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.