Ibland känner jag att jag blir spelad på av någon som spelar väldigt bra

Kajsa Franke

Foto: Mikael m johansson

Kajsa Franke är församlingspedagog och jobbar i Fresta församling i Upplands Väsby.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kajsa Franke

Foto: Mikael m johansson

Fakta: Tipsa oss!

Har tips på någon du tycker att vi ska skriva om – anställd eller förtroendevald i Svenska kyrkan?

Mejla till: maria.duregard@kyrkanstidning.se

Vad gör du om dagarna?

– Jag har verkligen en kreativ tjänst. Jag älskar att använda skapandet i kyrkan på olika sätt, till exempel till församlingens musikalgrupp med mellanstadiebarn. Vi skriver musikalerna själva för att de ska bli förankrade i kyrkans uppdrag och i barnens egna liv. Det är en lång process, men till slut står de där och sjunger, dansar och tar plats framme i kyrkan.

Du skriver också kyrkospel?

– Ja, varje år har vi en Birgittavecka som inleds med ett stort spel med teater, kör och dans. Man tror nämligen att Fresta församling kan vara heliga Birgittas verkliga födelseförsamling. Firan­det började med att jag skrev ihop en Birgittakavalkad. Där fick man möta människor i församlingen genom tiderna. Kyrkan är lager på lager av historia, vi är det yttersta lagret.

Vad gör du mer i din tjänst?

– Jag är också utbildad dans­pedagog och har liturgisk dans med en grupp med blandade åldrar, från 7 till 75 år. Processen är viktig, vi börjar en och halv månad innan och funderar över vad söndagens texter betyder i våra liv. Det blir starka samtal. Sedan sätter jag rörelser till det.

Dansen ska vara en del av att förmedla evangelium. Rörelsen kan fördjupa en bön eller någon av textläsningarna, ibland dansar vi i predikan. Det är viktigt att vi har tänkt färdigt – församlingen får bara ta emot.

Jag har också pilgrim, Andrum, qigong, guidningar och ­föreläsningar i min tjänst.

Vad är roligast i jobbet?

– När man går från en grupp och känner att den växande stunden har kommit. Att arbeta i fantastiska team. Eller när någon säger att ”jag tror att jag har hittat tillbaka till kyrkan.” När jag känner att jag blir spelad på av någon som spelar väldigt bra.

Vilka frågor upptar dig och ­kollegorna mest just nu?

– Tyvärr har vi fått veta att ett antal tjänster ska bort. Vi peppar och stöttar varandra och försöker hålla fokus på vad som är viktigt.

Varför är församlingspedagogen viktig?

– För att vi skapar de här rummen dit många människor känner att det är lättare att komma – det är en väg in. Vi skapar också trygga rum för barn och unga, där de kan släppa ner axlarna från krav och stress.

Har du något tips till andra ­församlingspedagoger?

– Våga lita på magkänslan vad just din uppgift är, fastna inte i vad en församlingspedagog brukar göra. Vi har så olika gåvor och alla behövs. Vi har ju ett ansvar att hjälpa människor till tro.

Fakta: Kajsa Franke

Ålder: 44

Yrke: Församlingspedagog på 75 procent, eget företag på 25 procent, där jag bland annat jobbar med elddans och luftakrobatik. Är också utbildad danspedagog.

Arbetar: Fresta församling, Stockholms stift.

År i yrket: 4 år som församlingspedagog, men i församlingen 11 år – som församlingsassistent bland annat.

Familj: Man och två barn, 12 och 7 år.

På fritiden: Skriver, tränar, odlar. Älskar att vara ute med min sjuåring.

Okänd talang: Dansa i tyg på tio meters höjd.

Favoritbok: Pigge Lunk av Gösta Knutsson. Jag och sjuåringen älskar att spela upp den som teater. Jag läste också nyss om Noreas saga av Marianne Fredriksson. Som vanligt blev jag sugen på att göra om den till en visuell upplevelse.