Utredningen, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning, lämnades över av Lars Arrhenius till Anna Ekström på onsdagen.
– Det har varit en svår och tuff utredning. Det är komplexa frågor där man får väga olika intressen mot varandra, säger Lars Arrhenius.
– Det är juridiskt trixigt och det var ett av skälen till att vi bad Lars Arrhenius att genomföra utredningen. Han har fog för sitt förslag, säger Anna Ekström.
Nyetableringsförbudet föreslås omfatta förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor, fritidshem, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Skälet att inte förskolor omfattas av utredningen är enligt Anna Ekström att förskolan inte är obligatorisk.
Det är inte gymnasieskolan heller, men enligt Anna Ekström är det så svårt att få ett jobb utan gymnasieutbildning att de valde att ta med den också.
Nu ska utredningens förslag, i form av ett så kallat betänkande, ut till remissinstanser: bland annat berörda myndigheter, kommuner och organisationer. De får sedan lämna synpunkter på betänkandet. Utredningen föreslår att lagändringarna ska börja gälla från och med den 1 januari 2022. Senast den 1 juli 2023 ska befintliga friskolor med konfessionell inriktning enligt förslaget vara tvungna att anmäla inriktning, idag är detta frivilligt.
De friskolor med konfessionell inriktning som redan finns ska enligt förslaget få finnas kvar, men inte utvidga verksamheten. Det skulle kunna strida mot EU-rättens fria etableringsrätt och förslaget att inte få utvidga befintlig verksamhet kan vara otillåten begränsning av näringsfriheten.
Det skulle också kunna uppstå situationer där föräldrar blir diskriminerade om det inte finns en friskola med deras religiösa inriktning eftersom Europakonventionen säger att föräldrar har rätt att välja skola som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse.
Utredningen föreslår att skolavslutningar och högtider ska få firas i gudstjänstlokaler men om skolan inte har konfessionell inriktning får inga konfessionella inslag förekomma.
– Men ”Den blomstertid” får man sjunga, för det är mer tradition, säger Lars Arrhenius.
Vilka psalmer får man då sjunga och vem ska avgöra?
– Det är svåra frågor att svara på, det beror på i vilket sammanhang det görs. Det är en utmaning för skolorna när det inte finns en definition, så nu kommer jag med en definition som ska göra det lite tydligare och klarare, svarar Lars Arrhenius.
Kommer ni ta hänsyn till andra religioner också, om de hänvisar till traditionella inslag fast det handlar om religiösa inslag?
– Utredningen är neutral till olika religiösa inriktningar.
Men ”Den blomstertid” är okej?
– Det var ett exempel jag nämnde, det handlar mer om kanske tradition och kultur, så det menar jag ska falla utanför begreppet om konfessionella inslag.
