Skrivelsen tar upp några kyrkoordningsförändringar som rör biskopsval. De flesta förändringarna rör valsedlar och vad som ska räknas som en ogiltig valsedel. Det klargörs också att ogiltiga valsedlar inte ska ingå i underlaget när andelen röster som en kandidat har fått beräknas.
Ansvarsnämnden är kritisk mot hur antalet röster som behövs i första valomgången beräknas. Eftersom en hel del röstberättigade inte deltar i första valomgången, kan det bli en alltför låg andel som röstat fram en kandidat.
Därför bör den som väljs i första omgången ha ett stöd av en absolut majoritet av de röstberättigade, inte av de avgivna rösterna, framhåller Ansvarsnämnden.
Om förslaget att krav på prästexamen tas bort för en blivande biskop skriver kyrkostyrelsen i sin skrivelse till kyrkomötet:
”Det förhållandet att någon skulle kunna bli behörigförklarad av Ansvarsnämnden, väljas till biskop men sedan inte kunna biskopsvigas för att villkoren för att prövas i prästexamen inte är uppfyllda eller för att personen inte har godkänts i prästexamen, visar enligt kyrkostyrelsen på att en ändring av regelverket behövs.”
De flesta av remissinstanserna stöder alla de förslag som kyrkostyrelsen lägger, men det finns också remissinstanser som säger nej till delar av dem – eller har egna förslag.
Stiftsstyrelsen och domkapitlet i Skara säger nej till att slopa kravet på prästexamen och föreslår att biskopskandidater ska vara prästvigda redan vid den prövning som Ansvarsnämnden gör.
Höganäs och Onsala församlingar och Arvika pastorat avstyrker också, med argumentationen att förändringen kan innebära att en person blir biskop utan den utbildning, antagning och prövning som präster genomgått.
En promemoria, Vissa frågor om biskopsval har varit på remiss till bland andra stiften och ligger till grund för kyrkostyrelsens förslag. Promemorian lägger inte några färdiga förslag till förändring av nomineringsprocessen, men lyfter fram hur den skulle kunna förbättras.
De nordiska systerkyrkorna tas som förebild: regler bör skapas för hur biskopskandidater nomineras, vilket skulle göra att nomineringsvalet kan slopas.
Kyrkostyrelsen vill inte nu föreslå hur nomineringsprocessen skulle kunna regleras, men några remissinstanser vill ha förändringar. Domkapitlet i Strängnäs liksom Umeå pastorat anser att nomineringsförfarandet och hela biskopsvalet behöver regleras tydligare.
Domkapitlet vill också att så kallade presentationsval – att en kyrklig instans fritt väljer mellan de kandidater som kommit på de tre första platserna – utreds.
Kretsen av röstberättigade behöver vidgas, anser stiftsstyrelserna i både Luleå och Uppsala. De vill att präst- och diakonvigda som är anställda i stiftet, men i annan kyrklig tjänst än i församling eller stiftet, också blir röstberättigade.
