Inte ens Notre-Dame kommer undan viruset

Efter branden den 15 april 2019 lovade Frankrikes president Emmanuel Macron en satsning utan motstycke för att få den världsberömda byggnaden återställd inom fem år, i tid till OS i Paris 2024.

Men problemen började långt innan coronavirusutbrottet. De 300 ton bly från taket som smälte i lågorna har täckt området med gifter, och saneringen har visat sig svårare än tänkt.

Resterna av katedralen är också fortsatt instabila, och när det blåste kraftigt under vintern avbröts arbetet flera gånger på grund av rasrisk.

Och nu har nedstängningen av Frankrike under coronavirusets härjningar stoppat arbetet. För hur lång tid är oklart, men renoveringschefen Jean-Louis Georgelin är otålig. Han säger att till exempel "ekorrarna", experter som med hjälp av rep tar sig till ställen som annars är omöjliga att nå, skulle kunna börja först.

- För dessa tekniker, dessa lindansare, ingår det i jobbet att hålla avståndet, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Under tiden kan debatten fortsätta om hur det återuppbyggda Notre-Dame ska se ut. I skenet av alla förseningar har det beslutet ännu inte fattats enligt nyhetsbyrån Reuters.

President Macron är en av dem som förespråkat en modern uppdatering av i första hand spiran – som i sig är ett nästan nutida påfund, ditritad av arkitekten Eugène Viollet-le-Duc vid den stora ombyggnaden av fastigheten i mitten av 1800-talet.

De flesta fransmän är dock emot de mer eller mindre spektakulära förslag som kommit visar opinionsmätningar, exempelvis en spira i glas eller takträdgårdar högst upp i tornen.

Men liksom vid återuppbyggnaden efter branden i Katarina kyrka i Stockholm 1990 är frågan vad i bygget som ska ses som "original" och hur tidstrogen man ska vara. Bland annat grälas det om det nya taket måste vara i trä, eller om modernare material som stål eller betong kan tillåtas.

Virusstängningen har satt stopp för alla planer att i större skala på plats uppmärksamma ettårsdagen av branden. Men katedralens 13 ton tunga, nästan 350 år gamla klocka kommer åter till användning, eftersom det södra klocktornet klarade branden relativt oskatt.

Det är andra gången klockan, känd som Emmanuel, klämtar efter katastrofen. Första gången var i september, då den avlidne expresidenten Jacques Chirac hedrades.

Henrik Samuelsson/TT