Jäders kyrka får mest i bidrag 2022

Takomläggningar, fasadrenoveringar och reparation av torn finns med bland de mer kostsamma projekten som får del av den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) och kyrkounderhållsbidrag (KUB) för år 2022.

Det projekt som får mest är restaureringen av sandstensornamenten på Jäders kyrka. Första etappen är redan i gång. Det var Axel Oxenstierna, som själv vilar i det Oxenstiernska gravvalvet i Jäders kyrka, som lät dekorera kyrkan med de detaljrika utsmyckningarna. 

– Enligt sägnen var den här stenen menad att bygga klart Fiholms slott med, men det hamnade i stället på kyrkan, säger Lennart von Quanten, projektledare för restaureringsarbetet.

– Det är hög kvalitet på stenen och på arbetet. Det finns en hel del original kvar från 1600-talet och det har ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Taket på Jäders kyrka brann på 1800-talet och då skadades en del av sandstensornamenten. De lagades med cementbruk och även lagningarna har i dag ett kulturhistoriskt värde.

– Vi kommer naturligtvis att spara så mycket som det går av originalstenen som är hel och vi sparar en hel del från 1800-talet. Sedan byter vi det som inte går att restaurera.

Den nya sandstenen köps in från Tyskland. En grovhuggning görs utifrån en skannad kopia, sedan huggs bitarna till för hand. 

– Vapensköldarna som är otroligt detaljrika hugger man inte nytt utan vi lagar de delar som är skadade för att få tillbaka ursprungsdetaljerna.

För 2021 fick Kafjärdens församling sammanlagt nästan 8 miljoner kronor i KAE och KUB för den första etappen. För år 2022 och den sista etappen blir det nästan lika mycket till, 7,8 miljoner.

I Växjö stift är det mest kostsamma projektet saneringen av Kristdala kyrka från 1700-talet, där fuktskador skapat dålig inomhusluft. Döderhults församling får 7,1 miljoner i KAE för sanering, nytt brandskydd och värmesystem.

Största KAE-projektet i Karlstad stift är renoveringen av Sundals-Ryrs kyrkas torn och fasad. För den första etappen som inleds 2022 får Brålanda pastorat 4,3 miljoner som täcker över 80 procent av kostnaden.

– Vi har under ett antal år väntat med renoveringar för att först anta en långsiktig plan för vad vi ska satsa på. Det finns en del pengar i kassan, men vi har stora behov på andra kyrkor också och jag tror att de närmaste fyra, fem åren kommer vi att ha mycket att göra och då kommer det att ta på vår ekonomi, säger kyrkoherde Thomas Holmström. 

Precis som många andra församlingar och pastorat innebär utvecklingen med minskande intäkter från kyrkoavgiften att Brålanda pastorat behöver se över sina fastighetskostnader och göra prioriteringar. Pastoratet har fem kyrkor och kyrkofullmäktige har beslutat att sälja församlingshemmen i Sundals-Ryrs och Gestads församlingar.

– Vi har värderat vad som i längden behövs och kommit fram till att det är kyrkorna vi ska satsa på. I Gestads kyrka planerar vi också för en anpassning för att kunna använda lokalen mer flexibelt.