”Jag vill skriva in hbtq-personer i historien”

Det började som en kontakt­annons. ”Hej, jag håller på med ett projekt kring kyrkotextilier, får jag komma och se på era?”.

Konstnären Morris Åkermalms telefonsamtal till Engelbrekts församling i Stockholm fick snabb respons. Prästen Gunnar Stålklint Suárez öppnade gärna dörrarna till kyrkans samling av textila skatter.

– Jag kom dit, han hade avsatt flera timmar. Jag vågade knappt säga att mitt projekt skulle handla om queergrejer, men så sa jag det ändå: ”Jag är queer”. ”Det är jag också sa prästen, och vaktmästaren där borta är också det”.

Nu är det bara några månader kvar till Morris Åkermalms vävar, de som gifter ihop kyrkans liturgiska färgsymbolik med queer-rörelsens, ska hänga i kyrkan på Östermalm. Utställningsstarten är synkad med Pridefestivalen.

Augusti kan kännas långt bort. Det är ändå korrekt att skriva ”bara” om tidsaspekten. Vävning är en långsam process.

Morris Åkermalms ateljé ligger i ett gammalt fabriksområde i Solna. Rummet är litet. Här står Morris vävstol. Ett glest tyg växer fram, inslag för inslag i vitt lingarn. Här finns också en minimal diskbänk med kokplatta där hen färgar ullgarnerna som används i vävarna.

På väggen hänger fem skisser. Fem rutor i olika färger som alla har sin specifika betydelse. En av dem är blå och turkos. Den blå färgen kommer från kyrkans värld, den turkosa från queer-sammanhang. Vävskissen handlar om botgöring och harmoni. En skiss i grönt och rosa sammanför kyrkans tanke om att växa i tron med priderörelsens kodfärg för sexualitet.

En skiss i rött handlar om konflikt och kamp.

– Jag är hbtq-person och kristen. I hbtq-kretsar hör man ofta att ”all kärlek är bra kärlek”. Det är så kravlöst, alla kan hålla med om det. Jag vill gå djupare och skriva in hbtq-personer i historien.

Morris Åkermalm är 32 år. Det är inte länge sedan hen avslutade sin utbildning. Morris blev tidigt intresserad av allmogetextil och har de senaste åren bott i Dalarna för att ta del av traktens starka hantverkstradition. Sedan i fjol är hen tillbaka i Stockholm.

Parallellt har intresset för kyrko­textilier växt fram. Nyfikenheten handlar om både hantverk och andlighet. Morris Åkermalm kom till tro i vuxen ålder, har deltagit i bönegrupp och haft andliga upplevelser.

I kyrkans liturgiska färger och symbolik har Morris Åkermalm mött en tradition av kodspråk, precis som det som finns i queer-rörelsen. Tillsammans med prästen Gunnar Stålklint Suárez har hen sökt efter kopplingar mellan motiv och kulörer. På en mässhake hittade de alla de färger som finns i prideflaggan.

– I queer-rörelsen har symboliken ofta kommit till för att man varit hotad, det har handlat om hemliga koder. Men även kyrkans symbolspråk har krävt att man är lite invigd.

Ta bara materialet i väven som växer fram i Morris Åkermalms ateljé. Den som snart ska hänga framför fönstren i Engelbrekts kyrka. Väven är gjord av lin, ett vanligt material i kyrkans textilier.

– Det vita linet står för renhet. Bomull användes inte gärna i kyrkotextilier eftersom bomullen kommer från en befruktad planta. Linet ansågs vara oskuldsfullt.

Som en kommentar till föreställningarna om oskuldsfullhet och om den rena kvinnan kommer Morris Åkermalm väva in några trådar av bomull.

Hen har också vävt in guldtrådar i tyget. Morris Åkermalm tar fram mobilen och visar en detalj från en av mässhakarna i Engelbrekts kyrka. Den är vit med broderade veteax i guld.

– Vitt symboliserar även glädje. Och veteaxet är tecknet för fruktbarhet. Genom att använda vitt och guld, kyrkans färger för fest, vill jag fira och lyfta fram sexualiteten. Maria, som var oskuld och födde barn, får på så sätt ändå vara med i ett verk om sexualitet.

Redan vid första mötet med prästen Gunnar Stålklint Suárez gick Morris Åkermalm hem med bunt lånade böcker om queerteologi under armen.

– Queerteologin har rötter i befrielseteologin, den som startade som en motreaktion mot diktatur och fascism och där prästerna organiserade motståndet. Queerteologin vidareutvecklar grundtanken att man som kristen har en skyldighet att kämpa mot förtryck.

Queerteologin är knappast ny. Ändå är många av dess tankar väldigt radikala än i dag, menar Morris Åkermalm. Till exempel hur man gör homoerotiska tolkningar av Bibeln och hur man ­använder uttrycket ”God, the faggot”, för att uttrycka att Gud är gay och trans.

– Gud är bland alla människor som är förtryckta. Jag förstår att det finns människor som inte vill se Jesus som bög. För äldre personer kan budskapet skava. Sam­tidigt innebär de queera tolkningarna att människor för första gången känner att kyrkans budskap gäller även dem.

Kyrkotextilierna i Engelbrekts församling hör till ett särskilt konsthistoriskt kapitel. Kyrkan, som stod klar 1914, ritades av Lars Wahlman, en av de ledande företrädarna för Arts and Craft-rörelsen i Sverige. Han designade även textilierna. De bär tydliga spår av det enkla och hantverksmässiga idealet som växte fram i Storbritannien vid förra sekelskiftet.

Återigen tar Morris Åkermalm upp mobilen och visar en väv hen fotat i kyrkan. Den är tillverkad i noppväv, en teknik som många då såg som allmogeful och billig.

– Trenden på den tiden var rya eller flossa. Jag var helt fascinerad av att hitta noppväv i en lyxig, stor kyrka på Östermalm. Jag har haft den som inspiration till en av vävarna för utställningen.

Överhuvud­taget har hela projektet väckt Morris Åkermalms respekt för äldre tiders förhållande till textilier och kvalitet. Den har också varit en resa genom de liturgiska textiliernas historia. Från förra sekelskiftets broderier via 1950-talets damast i tunt silke och 1970-talets ulltyger i starka färger.

– Bara genom att kolla på textilierna kan man se vilket år de är ifrån. I dag är mycket av det man köper in massproducerat.

Redan när Morris Åkermalm kontaktade Engelbrekts församling visste hen att hen skulle vilja göra något i kyrkorummet. Svaret var positivt, Gunnar Stålklint Suárez förklarade att de ofta hade utställning i kyrkan och visade hur de brukade hänga konsten, enligt normen för tavlor.

– Jag kände att jag ville inta hela kyrkorummet. Mina vävar kommer nu hänga runt om i kyrkan. På läktaren kommer verket som handlar om kamp och martyrskap att hänga. Där kan man hylla sina queera hjältar.