Genomlysningen inleddes 2017 efter Aftonbladets granskning av utlandskyrkan som ledde till att flera Skut-chefer slutade. Nu är granskningen klar och juristerna pekar ut sju brister som återkommer i många församlingar.
- Korrekt registrering saknas hos myndigheterna i de flesta länderna. Det handlar både om registrering för församlingsverksamhet och tillstånd för till exempel lunchservering och julmarknader. Det kan leda till sanktionsavgifter, att församlingen förlorar sin rättsliga status eller stängs ner av landets myndigheter.
- Den utsända personalen är ofta inte korrekt registrerad och att svenska kollektivavtal gäller kan i vissa fall strida mot lokal diskrimineringslagstiftning.
- I vissa församlingar har volontärer sådana arbetsuppgifter att de enligt landets lagar kan anses vara anställda.
- I stor sett alla församlingar saknar tillräckliga rutiner och dokumentation kring arbetsmiljö.
- Intäkter tas emot som gåvor i stället för kommersiell verksamhet vilket gör att skatt inte betalas som den ska.
- De flesta församlingar uppfyller inte krav för hantering av personuppgifter enligt GDPR.
- Återkommande har församlingarna, och inte Svenska kyrkan, registrerats som förmånstagare för försäkringar och fastigheter. Det innebär att Svenska kyrkan inte kan ta del av någon utbetald försäkring.
Bristerna innebär i de flesta fall att församlingarna och Svenska kyrkan riskerar sanktioneringsavgifter. I ett mejl till Kyrkans Tidning skriver Skuts avdelningschef Rickard Jönsson att åtgärder kommer vidtas omedelbart.
”Vi kommer nu att börja arbeta med att se till att detta rättas till och upprätta rutiner och föreskrifter så att detta inte upprepas och att både kansliet och församlingarna vet hur vi skall hantera dessa frågorna framåt”
En årlig granskning kommer inrättas och krav ställs på att församlingarna nu måste ha en motsvarighet till en auktoriserad revisor för att säkerställa att lokala regler följs.
”På kansliet har vi byrån E&Y som säkerställer att vårt ansvar ligger i linje med det som krävs av de olika länderna vi har verksamhet i.” Skriver Rickard Jönsson.
I rapporten sticker församlingarna i Bryssel, Ayia Napa, Wien och på Gran Canaria ut. De uppvisar alla brister på hela fem punkter.
I Bryssel är församlingen inte momsregistrerad trots att den borde vara det. Tillstånd saknas för caféverksamhet och församlingen har inte betalt fastighetsskatt. Församlingen i Ayia Napa saknar korrekt registrering och dokumentation hos myndigheterna.
På Gran Canaria har den skatt som krävs för uthyrning av lokal och försäljning inte betalats och församlingen riskerar att bli återbetalningsskyldig. I Wien har församlingen haft en volontär som fått för lite betalt enligt lagen om minimiersättning i Österrike. Församlingen har fått betala sanktionsavgift och kan behöva betala ut mer lön retroaktivt.
Rapporten är baserad på intervjuer med församlingarna och granskning av deras dokumentation. Byrån Mannheimer och Swartling har utfört uppdraget och lokala ombud har anlitats för att undersöka internationell lag.
I Wien har församlingen enligt rapporten haft en volontär som fått för lite betalt. Men enligt kyrkorådsordföranden stämmer inte det.
Rickard Jönsson säger att det finns ett antal församlingar som likt Wien inte håller med i det som presenteras i rapporten.
– Det får vi titta på, men genomgången har gjorts av lokala advokater i församlingarnas länder.