Koranbränningarna i Stockholm, senast utanför moskén på Södermalm och utanför Iraks ambassad, har rönt stor internationell uppmärksamhet och aktualiserat frågan: Ska det vara tillåtet att bränna koranen?
– Sett till svensk yttrandefrihetstradition skulle jag uppleva det som en långtgående inskränkning av yttrandefriheten om man skulle specifikt kriminalisera brännandet av heliga skrifter, säger Mårten Schultz, professor vid Stockholms universitets juridiska institution och expert på yttrandefrihet.
Kan ses som religionskritik eller hets
Det skydd som lagen om hets mot folkgrupp innebär påverkas inte av att koranbränningar tillåts, menar Mårten Schultz. Den rättsliga inställningen i Sverige är att det är två olika saker.
– Så som reglerna har tolkats nu ska att bränna koranen uppfattas som religionskritik och inte hets eller missaktning mot muslimer, säger han.
För att kunna döma någon för hets mot folkgrupp behöver det förekomma andra uttryck för missaktning mot muslimer.
– De koranbränningarna som genomförts hittills har varit genomtänkta manifestationer och de har inte innehållit några sådana uttryck. Då är den allmänna uppfattningen att hets mot folkgrupp-regeln inte kan användas, säger Mårten Schultz.
Hets mot folkgrupp
Men det tycker John Stauffer, chefsjurist på människorättsorganisationen Civil rights defenders.
Civil rights defender anser att en bedömning måste göras om koranbränningar kan utgöra hatbrottet hets mot folkgrupp. Därför har organisationen polisanmält Rasmus Paludan för koranbränningarna våren 2022.
– När Rasmus Paludan har bränt koraner har han gjort det i samband med kampanjer för partiet Stram kurs, som har en rasistisk agenda riktad mot muslimer. Vi tycker att det behöver prövas av domstol om bränningar av koranen som har skett utanför moskéer och i områden där många muslimer bor, kan utgöra hets mot folkgrupp, säger John Stauffer.
"Syftet att sprida hat"
Civil rights defenders anser att syftet med turnén har varit att, utifrån en rasistisk ideologi, sprida hat mot muslimer och invandrare och systematiskt provocera dessa grupper, för att på så vis utmåla dem som våldsamma, irrationella och ej tillhörande det västerländska samhället.
– Man måste se koranbränningen ur perspektivet att antalet hatbrott i Sverige ligger på en hög nivå, och att antalet hatbrott mot muslimer ökar, säger John Stauffer.
Han anser att Sverige bör tillämpa lagstiftningen i linje med de internationella dokument om mänskliga rättigheter som Sverige skrivit under, som FN:s rasdiskrimineringskonvention, som kräver att Sverige har ett starkt skydd mot hatpropaganda.
Väldigt främmande med hädelselagstiftning
Mårten Schulz förklarar att Sveriges 250 år gamla tradition av yttrandefrihet är en förklaring till varför offentliga institutioner och rättsväsende alltid, vid tvivelsmål om hur rättsläget ser ut, kommer att landa i beslut till förmån för yttrandefriheten. Den är också anledningen till att Sverige inte längre har någon blasfemi- eller hädelselagstiftning.
– Om regeringen skulle vilja komma åt de här yttringarna för att förhindra att koranbränningar medför risker för Sverige skulle man, om man fick riksdagen med sig, kunna återinföra en sådan hädelselag. Men det känns väldigt främmande i vår väldigt sekulära rättsordning, för det är egentligen ett regelverk som är intimt förknippat med stater som har en tydlig religiös förankring, säger han.
John Stauffer på Civil rights defenders tycker inte heller att hädelselagstiftning är rätt väg att gå eftersom det riskerar för långtgående inskränkningar av yttrandefriheten.
Ändra i ordningslagen
Mårten Schultz anser att det vore mer närliggande att ändra i lagen om hets mot folkgrupp eller i ordningslagstiftningen som ger polisen rätt att stoppa demonstrationer om de kan tänkas störa allmän ordning. Men Civil rights defenders tycker att det vore fel väg att gå att ändra i ordningslagen.
– En sådan lagändring skulle inte bara innebära inskärningar i demonstrations- och yttrandefriheten. Den skulle också undvika den egentliga frågan. Koranbränningar är inte fel för att de leder till ordningsstörningar eller till internationella fördömanden, utan för att de utgör hatbrott, säger John Stauffer.
En annan del av lagstiftningen som kanske skulle kunna tillämpas på koranbränningar handlar om Sveriges säkerhet.
Riskbilden har förändrats radikalt
– Det är ett faktum att riskbilden för svenska företag och svenskar särskilt utomlands har radikalt förändrats efter alla de här koranbränningarna. Men med det sagt kan man inte använda brottsbalkens rum om brott mot Sveriges säkerhet på koranbränningarna, säger Mårten Schultz.
John Stauffer säger att Civil rights defenders inte har tittat på om lagen om rikets säkerhet kan tillämpas och han kan därför inte säga så mycket om det.
– Men det är problematiskt om fokus blir rikets säkerhet eller hur synen på Sverige internationellt påverkas av bränningar. Det är viktigt att hålla fokus på hatbrott och hets mot folkgrupp.
Koranbränningar påverka religionsutövandet
Religionsfriheten kan heller inte användas för att ge muslimer ett starkare skydd, menar Mårten Schultz.
– Den uppfattning som vi har är att en muslims religionsfrihet inte påverkas av att jag skulle bränna en koran framför henne. Enligt juridiken är det inget ingrepp på hennes frihet, hon får fortfarande tro på islam och praktisera och be, säger han.
John Stauffer anser att religionsfriheten borde ge bättre skydd:
– När koranbränningar sker utanför moskéer eller Nordiska motståndsrörelsen som demonstrerar utanför synagogan, under högtider, så påverkar det människors möjlighet att utöva sin religion.
