En huvudkyrka i varje församling
Vi har förflyttat oss till Kyrkans hus i Tidaholm, ett modernt hus som ersatt det gamla. Bredvid ligger kyrkan i Tidaholm, den enda i centralorten, de övriga kyrkorna finns på landet.
- Vi använder alla kyrkorna åtminstone någon gång per år. Men vi har koncentrerat verksamheterna till en huvudkyrka i varje församling, säger kyrkoherde Agneta Karlsson.
I huvudkyrkorna satsar pastoratet på funktionella interiörer och tillgänglighet. De övriga kyrkorna skyddas främst från fukt, kyla och mögel.
- För mig som fastighetsingenjör är det till stor hjälp att vi har den planen, för då vet vi hur vi ska prioritera. I framtiden kommer vi nog att behöva prioritera ännu tuffare, säger Annika Lysander.
Sparsamt men innovativt arbete
Pastoratet arbetar också medvetet med den kyrkoantikvariska ersättningen. Man söker enbart till prioriterade projekt för de kyrkor som har störst behov.
- Om man inte har en plan så kanske man söker för så många projekt som möjligt, och så ser man vad man får. Men det är en ganska dålig strategi i längden, säger Annika Lysander.
För att KAE, och den egna fastighetsbudgeten, ska räcka så långt som möjligt så arbetar man sparsamt men ändå innovativt. Pastoratet har två egna hantverkare anställda, och enligt Annika Lysander gör dessa hantverkare stor skillnad. Pastoratet kan göra många insatser utan att anlita utomstående företag.
- Det sparar mycket pengar för oss. Jag skulle gärna se att det gjordes liknande på stiftsnivå, eller att pastorat gick samman, för att anställa egna hantverkare.
"Jag tror man måste ändra reglerna"
Men även om pastoratet planerar för framtiden så finns det orosmoment. Koppartaket på kyrkan i Tidaholm kommer att behöva bytas, ett mycket kostsamt projekt.
- Även om vi skulle få 90 procent av kostnaden genom KAE så har vi inte råd med vår egenavgift. Jag tror man måste ändra reglerna, så att dyra projekt kan täckas nästan helt av KAE, säger Annika Lysander.
Pastoratet har en hög kyrkotillhörighet på 70 procent, men förlorar medlemmar med tiden. Och kostnaderna ökar. Medvetenheten om att detta skapar ekonomisk press är stor, och pastoratet står helt bakom biskoparnas krav på att KAE måste höjas.
- Mycket hänger på att vi fortsatt får KAE. Och då behöver den ju indexeras och höjas för att det ska funka i längden, säger kyrkorådets ordförande Örjan Persson.
Försäljning skulle vara smärtsamt
Det höjs ibland röster för att Svenska kyrkan ska sälja kyrkor eller tänka nytt kring dem. Kyrkoherden, kyrkorådets ordförande och fastighetschefen är alla skeptiska till att det skulle fungera i Tidaholm. De menar att de boende har starka band till kyrkorna, och att sälja skulle vara smärtsamt för alla.
- Och vem skulle vilja köpa en liten landsortskyrka, med kyrkogård, som ligger många mil från en stad? Vi satsar hellre på att kyrkorna är del av en levande församling, och att det i kyrkorna kan finnas utrymme för begravning, dop och vigslar, säger kyrkoherde Agneta Karlsson.
Men lösningar för framtiden behövs.
- Om medlemsantalet sjunker och inte den kyrkoantikvariska ersättningen höjs så blir det svårt, säger fastighetschef Annika Lysander.
Bra samarbete med länsstyrelsen
Vi besöker också Daretorps kyrka, en av kyrkorna som pastoratet satsar på. Under orgelläktaren har det blivit ett samlingsrum, för fika och bibelstudier. Ett litet kök är diskret infällt i ett skåp, som ritats av Annika Lysander. Somliga byggnadsantikvarier skulle kanske rynka på näsan åt ingreppet i kyrksalen.
- Men vi har ett väldigt bra samarbete med länsstyrelsen, vi kan lyssna på varandra. Det handlar mycket om personliga kontakter, jag har hört kollegor som har det betydligt svårare, säger hon.
Daretorps kyrka känns levande. Här kan framtiden finnas för Tidaholm.
