Här är kyrkorna som får mest KAE 2025

KAE

Kymbo kyrka är en av flera kyrkor som behöver renoveras i Tidaholms pastorat. Foto: Marcus Gustafsson

På landsbygden kämpar många pastorat med underhållet av kyrkorna. Tidaholms pastorat får nu drygt två miljoner kronor till renoveringen av en kyrka, men har ytterligare 16 kyrkor och flera kapell att ta hand om.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
KAE

Kymbo kyrka är en av flera kyrkor som behöver renoveras i Tidaholms pastorat. Foto: Marcus Gustafsson

Man får en känsla av övergivenhet vid Kymbo kyrka, som kanske inte bara beror på regnet och blåsten denna kalla junidag. Det ligger ett lantbruk intill, och något ytterligare bostadshus, men annars är det enbart åkrar och några träd som omger kyrkan. Och så de döda som inte flyttar någonstans.

Men kyrkan är inte övergiven av Tidaholms pastorat. Det står byggnadsställningar runt den, taket håller på att läggas om efter att länge ha läckt. Fastighetschefen Annika Lysander visar oss upp på orgelläktaren där man ser att det runnit vatten längs väggen.

- Från början hade kyrkan plåttak, men sedan la man på tegeltak, vi vet inte riktigt varför. Vi har varje år fått lägga tillbaka tegelpannor som flyttat på sig, men det har läckt in ändå. Nu ska vi lägga på plåttak igen, säger hon.

Fastighetschefen Annika Lysander visar var det runnit vatten längs väggen uppe på orgelläktaren i Kymbo kyrka. Foto: Marcus Gustafsson

Vit puts har börjat falla av

Taket fick man kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för tidigare. I år beviljades man KAE och kyrkounderhållsbidrag på totalt 2,2 miljoner kronor för den andra akuta åtgärden, att göra om fasaden på långhuset. Den vita putsen har redan börjat falla av på sina ställen.

- Det måste göras för det kan vara farligt när den rasar, säger hon.

Kyrkorummet renoverades 1989, vilket anas på färgskalan som går i beige och pastell, och man känner att detta är en plats som sällan får besök. Men kyrkan är inte helt igenbommad, det firas några gudstjänster varje år och om någon vill ha begravningsgudstjänst här så ordnar pastoratet det.

- Det är viktigt att de som lever intill kyrkan ska kunna få begravas i sin hemkyrka, säger hon.

Inte uppgiven - har en plan

Kymbo är en del av Valstads församling, som har 460 församlingsmedlemmar och sju kyrkor inom sina gränser. Församlingen är i sin tur en del av Tidaholms pastorat, som totalt har 17 kyrkor, flera kapell, församlingshem och andra fastigheter. Detta ska bäras ekonomiskt av omkring 8 800 medlemmar. 

Det kan verka som ett tröstlöst uppdrag för en fastighetsingenjör, men Annika Lysander är inte uppgiven. Hon och den övriga pastoratsledningen har en plan. 

När hon kom till pastoratet 2015 var bland det första hon gjorde att upprätta en lista över kyrkornas tak.

- Jag delade upp kyrkorna i tre kategorier: tak där det rinner in när det regnar, tak där det droppar in vid regn och tak som är täta. Så fick vi ta ett tak i taget och nu är nästan alla kyrkorna täta, säger hon.

Annika Lysander

Bland det första Annika Lysander gjorde på jobbet var en lista över skicket på kyrkornas tak. ”Nu är nästan alla kyrkorna täta”, säger hon. Foto: Marcus Gustafsson

En huvudkyrka i varje församling

Vi har förflyttat oss till Kyrkans hus i Tidaholm, ett modernt hus som ersatt det gamla. Bredvid ligger kyrkan i Tidaholm, den enda i centralorten, de övriga kyrkorna finns på landet.

Agneta Karlsson

- Vi använder alla kyrkorna åtminstone någon gång per år. Men vi har koncentrerat verksamheterna till en huvudkyrka i varje församling, säger kyrkoherde Agneta Karlsson. 

I huvudkyrkorna satsar pastoratet på funktionella interiörer och tillgänglighet. De övriga kyrkorna skyddas främst från fukt, kyla och mögel.

- För mig som fastighetsingenjör är det till stor hjälp att vi har den planen, för då vet vi hur vi ska prioritera. I framtiden kommer vi nog att behöva prioritera ännu tuffare, säger Annika Lysander.

Sparsamt men innovativt arbete

Pastoratet arbetar också medvetet med den kyrkoantikvariska ersättningen. Man söker enbart till prioriterade projekt för de kyrkor som har störst behov.

- Om man inte har en plan så kanske man söker för så många projekt som möjligt, och så ser man vad man får. Men det är en ganska dålig strategi i längden, säger Annika Lysander.

För att KAE, och den egna fastighetsbudgeten, ska räcka så långt som möjligt så arbetar man sparsamt men ändå innovativt. Pastoratet har två egna hantverkare anställda, och enligt Annika Lysander gör dessa hantverkare stor skillnad. Pastoratet kan göra många insatser utan att anlita utomstående företag.

- Det sparar mycket pengar för oss. Jag skulle gärna se att det gjordes liknande på stiftsnivå, eller att pastorat gick samman, för att anställa egna hantverkare.

"Jag tror man måste ändra reglerna" 

Men även om pastoratet planerar för framtiden så finns det orosmoment. Koppartaket på kyrkan i Tidaholm kommer att behöva bytas, ett mycket kostsamt projekt.

Örjan Persson

- Även om vi skulle få 90 procent av kostnaden genom KAE så har vi inte råd med vår egenavgift. Jag tror man måste ändra reglerna, så att dyra projekt kan täckas nästan helt av KAE, säger Annika Lysander.

Pastoratet har en hög kyrkotillhörighet på 70 procent, men förlorar medlemmar med tiden. Och kostnaderna ökar. Medvetenheten om att detta skapar ekonomisk press är stor, och pastoratet står helt bakom biskoparnas krav på att KAE måste höjas. 

- Mycket hänger på att vi fortsatt får KAE. Och då behöver den ju indexeras och höjas för att det ska funka i längden, säger kyrkorådets ordförande Örjan Persson.

Försäljning skulle vara smärtsamt

Det höjs ibland röster för att Svenska kyrkan ska sälja kyrkor eller tänka nytt kring dem. Kyrkoherden, kyrkorådets ordförande och fastighetschefen är alla skeptiska till att det skulle fungera i Tidaholm. De menar att de boende har starka band till kyrkorna, och att sälja skulle vara smärtsamt för alla.

- Och vem skulle vilja köpa en liten landsortskyrka, med kyrkogård, som ligger många mil från en stad? Vi satsar hellre på att kyrkorna är del av en levande församling, och att det i kyrkorna kan finnas utrymme för begravning, dop och vigslar, säger kyrkoherde Agneta Karlsson.

Men lösningar för framtiden behövs.

- Om medlemsantalet sjunker och inte den kyrkoantikvariska ersättningen höjs så blir det svårt, säger fastighetschef Annika Lysander.

Bra samarbete med länsstyrelsen

Vi besöker också Daretorps kyrka, en av kyrkorna som pastoratet satsar på. Under orgelläktaren har det blivit ett samlingsrum, för fika och bibelstudier. Ett litet kök är diskret infällt i ett skåp, som ritats av Annika Lysander. Somliga byggnadsantikvarier skulle kanske rynka på näsan åt ingreppet i kyrksalen.

- Men vi har ett väldigt bra samarbete med länsstyrelsen, vi kan lyssna på varandra. Det handlar mycket om personliga kontakter, jag har hört kollegor som har det betydligt svårare, säger hon.

Daretorps kyrka känns levande. Här kan framtiden finnas för Tidaholm.

Daretorp

Daretorp är en av kyrkorna som pastoratet satsar på. Här har det skapats ett samlingsrum under orgelläktaren, för fika och bibelstudier. Foto: Marcus Gustafsson

Fakta: Riksantikvarieämbetet om KAE

2023 granskade Riksantikvarieämbetet av KAE. Myndigheten tycker att ersättningen i huvudsak fungerar bra och bidrar till att kyrkorna hålls i så gott skick. Den oroar sig dock för att kyrkor kan säljas, och därmed stängas för allmänheten. Myndigheten vill också se att Länsstyrelsen blir mer aktiv i sina inspektioner, för att upptäcka förändringar och kyrkor som eventuellt förfaller.

 

Fakta: Fördelning av KAE 2025 och kyrkorna som får mest

KAEKAE

Fakta: KAE och KUB

Kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) 460 miljoner kronor per år i stöd från staten för vården av det kyrkliga kulturarvet. Pengarna fördelas mellan stiften. Stiftsstyrelserna beslutar hur mycket KAE som projekten får, pastorat och församlingar delfinansierar.

Kyrkounderhållsbidrag (KUB) är en del av det inomkyrkliga fördelningssystemet. Kyrkostyrelsen fördelar 100 miljoner kronor till stiften som i sin tur fördelar dem till församlingar och pastorat.