Nomineringsgruppernas svar i Kyrkans Tidnings kyrkovalsenkät visar att det finns stöd för att förtydliga kyrkoordningen i kyrkomötet.
Socialdemokraterna, S, Centern, C, Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, och Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna, MPSK, har tillsammans 134 mandat i dagens kyrkomöte. De vill se ett förtydligande, eftersom överklagandenämnden blev tvungen att avgöra frågan.
De som inte tycker att det behövs är Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, Sverigedemokraterna, SD, Borgerligt alternativ, BA, Frimodig kyrka, FK, Vänstern i Svenska kyrkan, Visk, och Fria liberaler i Svenska kyrkan, Fisk, med sammanlagt 113 mandat. Beslutet i överklagandenämnden visar att kyrkoordningen är tillräckligt tydlig, resonerar de.
Stöd för ett förtydligande tycks alltså finnas. Men hur detta ska se ut är inte helt klart. Några av nomineringsgrupperna svarar att ett tydliggörande behövs, utan att ange om gruppen håller med om överklagandenämndens slutsats. MPSK är en av grupperna som svarar så, S är en annan.
En som vet vad han vill är Kenneth Norberg, stiftsstyrelsens förste vice ordförande (S) i Härnösand och kandidat i kyrkovalet. Han berättade tidigare i somras om sina förhoppningar på kommande kyrkomöte:
– Jag hoppas kunna få vara med och förändra synsättet på biskoparnas anställning och roll i Svenska kyrkan. Tänk dig att en biskop blir vald i 40-årsåldern och sedan blir det inget bra. Då får du dras med den biskopen i kanske 30 år till. Du blir ju aldrig av med en biskop som det ser ut i dag, sa han till Kyrkans Tidning.
Kenneth Norberg var en av huvudpersonerna i den episkopala kris som Svenska kyrkan genomlevde i fjol. Upprinnelsen var att stiftsstyrelsen ville säga upp biskopen – som motsatte sig uppsägningen.
Efter många turer kom överklagandenämndens upphävande.
En biskop kan inte sägas upp om Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar inte först har förklarat biskopen obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, ansåg nämnden som fortsatte: Biskopen utses genom val och det är inte förenligt med stiftsstyrelsens procedur att självständigt och ensidigt avsluta anställningen.
Reaktionerna lät inte vänta på sig.
En som blev glad över överklagandenämndens besked var Johan Tyrberg, biskop i Lund.
– För kyrkans skulle blev jag glad. Det här betyder att vi har en kyrka och en kyrkoordning som håller. Jag tycker inte att man behöver någon revidering eller ändring nu. Överklagandenämndens beslut var klart skrivet.
Det höll dock inte biskop emeritus Ragnar Persenius, en viktig person när kyrkoordningen kom till, med om. Han ansåg att det finns otydligheter i relationen mellan arbetsrätten och kyrkoordningen, till exempel om det finns stora brister i biskopens förmåga att leda utifrån sin personliga kompetens men utan att det handlar om grova missbruk så att vigningsrätten går förlorad.
Men vad har hänt sedan dess? Patrik Lidin, expeditionschef på rättsavdelningen på kyrkokansliet, bekräftar att ett arbete inletts.
– Det här en fråga som vi tjänstemän tittar på tillsammans med kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens arbetsutskott. Det är inget konstigt med det, eftersom kyrkostyrelsen ansvarar för förvaltningen av det gemensamma regelverket.
– Det som hände i Härnösands stift har aktualiserat frågor som är kopplade till kyrkoordningens reglering kontra det arbetsrättsliga regelverket i Sverige.
Har ni ett ärende nu?
– Inte i den meningen att det är ett arbete som ska sluta med ett beslut av något slag. Än så länge följer kansliet utvecklingen, vi utreder frågan. Men kyrkostyrelsen har inte gett något uppdrag till generalsekreteraren, inget aktivt ställningstagande har gjorts.
Har arbetet diskuterats av kyrkostyrelsen eller kyrkostyrelsens arbetsutskott?
– Frågorna har under våren diskuterats av arbetsutskottet men inte lett fram till något beslut, det finns inget konkret. Det här är mer av en orientering.
Men räcker inte överklagandenämndens besked?
– Det här är en fråga som man anser att man skulle behöva titta på lite extra. Vi kan hjälpa de förtroendevalda med frågan vad man kan behöva göra, ska regelverket ses över, ska man vidta någon åtgärd eller tillsätta en utredning?
