"Dessutom görs samhället om i grunden och Sverige uppstår som ett rike. Eftersom ristningen är från ungefär den tiden får vi mer kunskap för att förstå mer om hur språk och skrift utvecklades under den här jättedynamiska perioden", säger hon.
Men väggsprickor, ny puts och tidens tand gör klottret svårt att se med blotta ögat. Med hjälp av en fototeknik och ett datorprogram där ytan kan detaljstuderas i olika ljus har man ändå kunnat tyda den första av tre rader: Celestem dominum terrestrem dic fore dompnum. Eller i svensk översättning: Kalla den himmelske härskaren för dominus, och den jordiske härskaren för domnus.
Att titulera Gud och präster
Det handlar om hur man titulerar Gud och präster. Dominus är ordet för härskare eller mäktig person, men det var viktigt att skilja på de två varianterna, säger Anna Blennow.
Hon tror att det kan ha varit prästen eller någon annan kyrkoanställd som helt enkelt skrivit upp det på väggen för att själv minnas regeln.
Den är skriven på versmått och vittnar om en väldigt hög utbildning. Det är inte vilken kyrkobesökare som helst som skrivit det.
Nu pågår ett detektivarbete bland medeltida böcker och latinska handskrifter för att hitta mer information om versraden, och för att lyckas tyda de andra två raderna.
"Att en så liten textrad kan leda så otroligt långt och ge oss så djupa insikter, det är det häftiga med det här tycker jag", säger Anna Blennow.
Alice Nordevik/TT