Kollekthåven på väg att bli historia

Det var länge en lika självklar del av gudstjänsten som predikan eller välsignelsen; kyrkvärden som med kollekthåven eller kollektbössan gick runt i kyrkan medan människor fipplade med sina plånböcker. Mynten och sedlarna blev ett konkret offer som fördes fram till altaret för att välsignas av prästen.

Men i all tysthet har detta försvunnit i många kyrkor. Informationen om kollekten finns kvar, men i stället för att dra fram en tjuga så är det mobilskärmen som lyser upp i bänkraderna. Det görs förstås för att swisha, men kanske ger det också en möjlighet att läsa de senaste meddelandena eller hur det gått i sprintkvalet i skidornas världscup.

Prästen: Fungerar inte lika bra med Swish

Spelar det någon roll att vi i dag ger nollor och ettor i stället för mynt och sedlar? Ninna Edgardh, som är präst och tidigare professor i kyrkovetenskap, tycker det.

– Kollekten är en central del av gudstjänsten, den öppnar upp gemenskapen till fler än de som samlas just där, till den vidare kyrkan och den nödlidande världen. Men med Swish fungerar det inte lika bra, säger hon.

Som gudstjänstfirare har hon noterat hur Swish tar över alltmer. Hon förstår att kyrkvärdarna avstår från att gå runt med kollekthåvarna när ingen längre ger kontanter, men kan också sörja utvecklingen.

– Man sitter där med sin egen telefon, man blir distraherad när man letar rätt swishnummer och så tittar man på mejlen, säger hon.

Även prästens bön över kollekten kan vara på väg bort. Tillsammans leder det till att offrandet blir mer undangömt.

– Välsignelsen av kollekten fyller en funktion genom att synliggöra gemenskapen med den världsvida kyrkan. Det är en förlust om den förvinner, och vi behöver finna andra former för det, säger hon.

Ser faror med att kontanter försvinner från samhället

En av dem som går i främsta ledet för att bevara kontanter i samhället är Björn Eriksson, tidigare landshövding och rikspolischef, som leder Kontantupproret. Han pekar på att ungefär en miljon människor fortfarande använder kontanter, ofta äldre, människor med funktionsvariation, flyktingar eller asylsökande.

– De tillhör de grupper som vi normalt säger är svaga. Men nu bryr vi oss inte om dem, för det är lönsammare att sluta med kontanter.

Han ser flera faror om kontanter försvinner från samhället. Han menar att det gör samhället mer sårbart för attacker, till exempel om betalningssystem skulle hackas. En annan fara är att digitala betalningar möjliggör ett kontrollsamhälle, där allt som köps och säljs också kan över­vakas.

Han tycker därför att Svenska kyrkan, som är en rikstäckande organisation med 5,6 miljoner medlemmar, borde behålla möjligheten att ge kontanter.

– Jag tycker att man gör fel om man tar bort den, av det enkla skälet att det är äldre som vi pratar om. Det är samma sak som att säga att de inte är välkomna, och det är inte direkt i linje med det kristna budskapet.

Komplicerat att hantera kontanter

Samtidigt har han förståelse för att kontanthanteringen blir alltmer komplicerad för kyrkorna. Han tror att de företag som i dag sköter kontanthanteringen kommer att sluta distribuera kontanter i vissa områden eftersom det är så kostsamt.

När man ringer runt till ­pastorat i glesbygden så är det inget av dem som Kyrkans Tidning talar med som helt slutat med möjlighet att ge kontanter i kollekten. Men kontanter upplevs som ett problem.

– All kontanthantering tar tid, de ska räknas och sättas in. Det kostar också för oss att lämna in pengar, säger Kennet Rova, som är kyrkoherde i Härjedalens pastorat i Härnösands stift.

Även om det fortfarande finns möjlighet att ge kollekt kontant så säger han att kollekthåven ofta är tom.

– Vi har inte gått ifrån kontanthantering, för de äldres skull. Det kommer att ta slut en dag, men vi är inte där än, säger han.

Lite mer generöst med Swish

Kyrkoherde Pär Lundberg i Nor-Segerstads församling, Karlstads stift, säger att mynthanteringen skapar störst svårigheter, då ingen längre vill ta emot mynt. Kamrern tar då mynten till Coop för att handla något som behövs i församlingen.

– Det är mest äldre människor som fortfarande använder kontanter, därför kan vi inte ta bort dessa helt och hållet.

För församlingarna har övergången flera positiva effekter. Dels minskar man kontanthanteringen, dels verkar Swish öka givmildheten. Rebecka Tudor-Sandahl, tillförordnad kyrkoherde i Tyresö församling, Stockholms stift, ser den utvecklingen.

– Min egen reflektion är att man kanske är lite mer generös med Swish. När man hade kontanter kunde man lämna en femma, men man swishar inte fem kronor utan kanske lägst 50 kronor, säger hon.

Medan de flesta församlingar har kvar möjligheten att i någon form ge kontanter, så finns det åtminstone en som fattat beslut att bli helt kontantfri. Kyrkoherden Micke Åsman drev på så att Sundbybergs församling redan 2018 slutade med all kontanthantering.

– Vi får under 200 000 kronor i kollekt under ett år, och det blev väldigt dyrt att hantera kontanterna. Jag beräknade att omkring en fjärdedel av kollekten gick till kontanthanteringen, säger han.

Blev anmälda

Men att bli Sveriges första kontantfria församling var inte konfliktfritt. Församlingen blev anmäld till domkapitlet av en kvinna som tyckte det var diskriminerande.

– Vi förstod inte riktigt varandra. Hon ville kunna lägga kontanter, men jag måste se till helhet och arbetsmiljö, säger han.

Beslutet uppmärksammades i medier. Han fick till och med göra en intervju med ett amerikanskt tv-bolag som förundrades över hur långt digitaliseringen gått i Sverige. Församlingen fick fortsätta sin kontantfria linje, och Micke Åsman tycker att folk nu har vant sig.

– Om någon kommer in med kontanter så brukar vi säga att de i stället ska skänka dem i någon bössa i mataffären. Vi vill inte vara nedvärderande mot dem som inte har Swish.

Men det är inte ett problem att man inte kan ge anonymt längre?

– Hon som sköter ekonomin är den enda som ser vilka som gett, och hon känner inte församlingen på det sättet att hon vet vilka alla är.

Så kan hela Svenska kyrkan sluta med kontanter? Liselotte Ågren, ekonom på kyrkokansliet i Uppsala, menar att det kan bryta mot kyrkans regelverk. Kyrkoordningen ändrades 2016 för att öppna för digitala betalningslösningar, men hennes tolkning av reglerna är att det är underförstått att kontanter fortfarande ska vara ett alternativ.

– Det finns regelverk just kring gudstjänsten. Om betalning till fika och liknande ska vara helt digital bestämmer församlingarna själva, men i en gudstjänstkontext så ska du vara fri att delta anonymt, och också att ge kollekt anonymt, säger hon.

Kostsamt och betungande för församlingarna

Det finns dock inte ett uttalat förbud mot kontantfria gudstjänster.

– Det finns inga sanktionsmöjligheter mot församlingar. Men om det skulle bli ett problem, vilket vi inte fått indikationer på, så kan det hända att regelverket ses över och att man sätter ner foten.

Hon har samtidigt förståelse för att församlingar vill komma bort från den dyra kontanthanteringen.

– Det är ett problem som vi bevakar, det är väldigt kostsamt och betungande för församlingarna.