Kommuner söker andra vallokaler än kyrkliga

På vissa platser har det varit vanligt att kyrkans lokaler, till exempel församlingshem, har använts för röstning.

För att ingen som röstar ska kunna bli påverkad på något sätt står det i vallagen att kommuner inte ska använda lokaler med politisk anknytning  vilket är en hårdare skrivning än vad som gäller lokaler med anknytning till en religiös sammanslutning, där det står att de inte bör användas. Denna paragraf har gällt sedan januari 2015, men i år har valmyndigheten förtydligat vallagen med ett antal ställningstaganden, bland annat vad gäller lokaler.

– Vi har inte haft vägledande ställlningstaganden tidigare, även om innehållet i lagen har varit detsamma. Det har kommit mycket frågor till oss om lokaler, men egentligen är det inte konstigt att kommunerna ser över detta. Det ska de göra inför varje val, säger Anna Blomberg, jurist på valmyndigheten.

Naturlig samlingspunkt

Anna Blomberg påpekar att man fortfarande kan använda en kyrklig lokal till exempel på landsbygden där det är det lämpligaste alternativet, men att den ska vara så neutral möjligt.

– Ibland är ju till exempel ett församlingshem den mest naturliga samlingspunkten. Det handlar ju också om att det många gånger inte finns några andra lokaler i mindre samhällen eller byar, säger Björn Kullander, som arbetar med demokratifrågor på  Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Även Björn Kullander menar att det har kommit många frågor kring vallokaler inför höstens val, bland annat på de konferenser som SKR har anordnat för kommunerna inför valarbetet. 

Varken SKR eller valmyndigheten har någon sammanställning av om antalet vallokaler i kyrkans lokaler har förändrats sedan valet 2018.