Kyrkans Tidning har tidigare rapporterat att konfirmanderna i Svenska kyrkan blir allt färre. Samtidigt är det en mindre andel av konfirmanderna som är nöjda med sin konfirmationstid. Det visar en jämförelse mellan enkätundersökningar som Svenska kyrkans enhet för forskning och analys har gjort med konfirmander och ledare åren 2007, 2012 och 2021.
2007 var 92 procent av de svarande konfirmanderna nöjda med sin konfirmationstid. 2021 hade andelen sjunkit till 83 procent.
En ökad förväntan från konfirmanderna
Resultaten från rapporten visar att det finns ett samband mellan hur nöjda konfirmanderna är och konfirmandledarnas arbetsklimat. De ledare som uppger att de har för lite tid till att förbereda konfirmandträffar, eller där det ofta uppstår konflikter inom arbetslagen, använder sig av färre pedagogiska metoder.
När konfirmanderna har mött ett brett spektrum av pedagogiska metoder under sin konfirmationstid anser konfirmanderna själva att de lärt sig mer om Gud.
– Vi ser att det finns en ökad förväntan från konfirmanderna att de ska lära sig om kristen tro och Gud. Om man inte får förväntan infriad blir man mindre nöjd, säger Sara Fransson, forskare på kyrkokansliet i Uppsala och redaktör för konfirmandrapporten.
Konfirmandernas svar på frågor kring förväntningar på konfirmandtiden och om vad den ska innehålla visar att fler konfirmander i dag vill lära sig om kristen tro. Så väl Gud, Jesus, Bibeln, nattvard och dop, är ämnen som fler ungdomar är intresserade av att lära sig om 2021 jämfört med 2007.
Fler vill veta mer om miljö
Också ämnena kärlek och sexualitet samt miljö finns det ett ökat intresse för. Andelen konfirmander som vill veta mer om miljö har ökat från 17 procent till 45 procent under samma tidsperiod.
– Det här är frågor som ungdomar alltid tycker är viktigare än vuxengenerationen, men som är än viktigare för generation Z. Värderingar som berör jämställdhet och miljö sitter i ryggraden hos dagens ungdomsgeneration på ett mycket tydligare sätt, säger Sara Fransson.
Önskan att lära sig mer om ämnen som miljö och kärlek och sexualitet uppges efter avslutad konfirmandtid i hög grad vara infriad. Konfirmanderna är nöjda med det de har lärt sig inom de områdena.
Större plats åt individualistiska motiv
Många av förväntningarna som konfirmanderna har haft på sin konfirmationstid har också överträffats. Till exempel hade 72 procent av konfirmanderna hört innan att det skulle vara roligt. Efter avslutad konfirmation svarade 85 procent att de hade haft roligt.
Samtidigt som de ämnen som konfirmanderna vill lära sig om har förändrats, har också ungdomarnas motiv för att konfirmeras skiftat. Traditionsbundna motiv, som att man inom familjen alltid konfirmerats, har minskat för att ge större plats åt individualistiska motiv.
I dag svarar fler av ungdomarna att orsaken till att de väljer att konfirmeras är att de själva vill göra det, eller att de har hört att det ska vara roligt. Resultatet speglar hur hela dagens ungdomsgeneration ser på organiserad fritidsverksamhet, säger Sara Fransson.
– När man väljer att lägga sin tid på någon form av organiserad fritidsverksamhet, som konfirmation, blir det mycket viktigare för ungdomar att känna att man själv har nytta av det på något sätt och lär sig något. Det räcker inte att kompisarna är där, utan man vill ha ytterligare mervärde.
Gruppen som är missnöjd i högre utsträckning
Sedan 2007 har det blivit nästan dubbelt så vanligt att döpas under konfirmationstiden. Andelen konfirmander som döptes under sin konfirmationstid ökade från 5,1 procent 2007 till 9,7 procent 2021.
Undersökningen visar att konfirmander som inte döptes som barn i högre utsträckning är missnöjda med sin konfirmationstid. Denna grupp säger också i högre utsträckning att de inte känner sig inkluderade och välkomna i gruppen.
– Det är en grupp som vi inte har kunnat undersöka tidigare för att de har varit så få. Nu är det så pass många att vi kan se ett tydligt första resultat. Det behöver vi forska vidare på, säger Sara Fransson.
