Koranbränningar fördöms av FN-råd

FN:s människorättsråd beslutade vid ett sammanträde i Genève att anta en resolution som fördömer det "offentliga och överlagda vanhelgande av den heliga koranen, Foto: Valentin Flauraud/Keystone/TT

Nyhet |

FN:s människorättsråd (UNHRC) slår fast att det är kränkande och en tydlig provokationshandling att bränna en koran. När yttrandefrihet vägs mot diskriminering uppmanas världens länder att se över sina lagar.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Mänskliga rättigheter FN Religionsfrihet

FN:s människorättsråd beslutade vid ett sammanträde i Genève att anta en resolution som fördömer det "offentliga och överlagda vanhelgande av den heliga koranen, Foto: Valentin Flauraud/Keystone/TT

Vid ett extrainsatt möte på Pakistans och flera andra muslimska länders initiativ har 28 av rådets medlemsländer röstat för att anta en resolution om detta. 12 länder röstade emot och 7 avstod.

Människorättsrådet fördömer och tar avstånd från det "offentliga och överlagda vanhelgande av den heliga koranen" som har skett, enligt resolutionen. Det understryks att de som begår dessa handlingar bör ställas till svars i enlighet med internationell rätt, syftandes på den del som berör diskriminering.

Resolutionen heter ungefär "Emot religiöst motiverat hat som utgör uppvigling till diskriminering, fientlighet eller våld". Det är i Sverige som det har skett flera uppmärksammade koranbränningar i närtid, men Sverige pekas inte ut specifikt. I stället talas det om "vissa europeiska länder"

Rasmus Paludans koranbränningar eller koranbränningen vid Stockholms moské nämns inte i resolutionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vid en fyra timmar lång debatt som föregick voteringen i Genève framträdde flera muslimska länders utrikesministrar via länk, bland dem Indonesiens, Pakistans, Qatars och Saudiarabiens.

- Jag förminskar inte yttrandefrihet. Yttrandefriheten bör vara lika oumbärlig som hatbrott bör vara oförsvarligt, sade Pakistans utrikesminister Bilawal Bhutto Zardari.

Enad europeisk front

De EU-länder som sitter i rådet – Belgien, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, Rumänien, Tjeckien och Tyskland – röstade alla emot resolutionen. Det gjorde också bland andra Storbritannien och USA.

- Det är inte upp till Förenta Nationerna eller enskilda stater att avgöra vad som är heligt, sade den franske ambassadören Jérôme Bonnafont.

FN:s särskilda rapportör i frågor om religionsfrihet, Nazila Ghanea, sade att hon har begärt att få besöka Sverige och att detta har välkomnats från svenskt håll. Hon anförde, liksom högkommissarien Volker Türk, att det måste finnas en hög tröskel och att yttrandefriheten ska inskränkas endast i undantagsfall.

Nazila Ghanea och Volker Türk underströk också att ingen bör engagera sig i dessa frågor för politisk vinning.

Juridiska luckor

I resolutionen står också att rådet ser stora juridiska luckor i flera länder som gör att handlingar som dessa inte kan förhindras eller lagföras. FN:s medlemsländer uppmanas att se över sina respektive lagstiftningar.

Vid nästa ordinarie sammanträde ska det hållas utförliga panelsamtal i frågan, vilka FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sedan förväntas rapportera tillbaka om.

FN:s människorättsråd kritiseras regelbundet för att bli ett politiskt verktyg för de medlemsländer som väljs in.

Fakta: Mänskliga rättigheter i FN

Organen inom FN:s människorättsapparat arbetar utifrån FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, som antogs 1948 som en "gemensam riktlinje för alla folk och nationer". Den är dock inte juridiskt bindande.

Deklarationen stadgar bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, liksom förbud mot slaveri, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Där understryks också religions-, åsikts- och yttrandefrihet.

Deklarationen framarbetades av FN:s kommission för mänskliga rättigheter. 2006 ersattes kommissionen av det nya organet FN:s råd för mänskliga rättigheter (United Nations Human Rights Council, UNHRC). 47 av FN:s 193 medlemsstater väljs av generalförsamlingen till tre år långa mandat.

Bland medlemsländerna finns nu bland andra Kina, Sudan, Eritrea och Afghanistan som brukar höra till de lägst rankade länderna vad gäller respekt för mänskliga rättigheterna.

Rådet har sitt säte i Genève och granskar medlemsstaterna över fyraårsperioder, men det kan också sammankallas för att hantera "kritiska" människorättssituationer. I ett nästa steg kan oberoende rapportörer skickas ut som undersökande sändebud.

UNHRC kritiseras ofta för att vara tandlöst när det väjer för frågor av politiska skäl. Länder som själva är stora människorättsförbrytare väljs ofta in som medlemmar.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) är högst ansvarig för MR-arbetet, samordnar det inom FN-systemet och för dialog med staterna.

Österrikaren Volker Türk är högkommissarie sedan 2022.