Valdeltagandet i årets kyrkoval i Norge var rekordlågt – endast 8,9 procent av de röstberättigade medlemmarna röstade, enligt resultatet som publicerats på norska kyrkans officiella hemsida. Det är en minskning från valet 2019, då 12,6 procent röstade.
Med anledning av det låga valdeltagandet finns ett starkt behov av att skapa ett nytt valsystem. Detta anser Kristin Gunleiksrud Raaum, ordförande i kyrkorådet, den norska kyrkans motsvarighet till kyrkostyrelsen, från nomineringsgruppen Åpen folkekirke.
– Alldeles för många har lagt ner alldeles för mycket tid på att alldeles för få deltar i kyrkovalet. Det nyvalda kyrkomötet ska hitta ett valsystem som motsvarar valdeltagandet, säger hon till Vårt Land.
Inser att få vill rösta
Direktör Ingrid Vad Nilsen, norska kyrkans motsvarighet till Svenska kyrkans generalsekreterare, hade hoppats på ett högre valdeltagande i år. Hon hade även trott att den energi som kyrkan lagt ner på att arbeta fram och marknadsföra den digitala förtidsröstningen skulle gett större effekt.
– Vi måste inse att det är många som vill vara medlemmar men få som vill rösta i vår demokratisk styrda kyrkoorganisation.
Trots att valdeltagandet inte ökade trots möjligheten att förtidsrösta, tror Ingrid Vad Nilsen att kyrkan ska satsa ännu mer energi på att marknadsföra tjänsten till nästa val. Enligt henne är det vägen framåt för demokratiska val, eftersom det ger människor mer flexibilitet i att rösta när det passar dem.
Se över datum
Ingrid Vad Nilsen anser att politiker inom norska kyrkan ska se över vilka datum kyrkovalen bör äga rum till nästa val. I år inträffade de samtidigt som det norska kommun- och fylketingsvalet (regionvalet).
– Vårt val drunknar lite i kommun- och fylketingsvalet. Vi bör se över om vi ska frikoppla oss mer från när de valen är.
Ökat intresse vid konflikter
Det högsta valdeltagandet hittills i norska kyrkovalet var år 2015 då 16,7 procent röstade. Det året pågick en livlig diskussion inom kyrkan om samkönade vigslar, vilket lockade fler att rösta. Kyrkomötet 2016 beslutade att norska kyrkan ska viga samkönade par.
– Det är mycket som tyder på ökat valdeltagande vid konflikt. Men samtidigt bör vi fråga oss om det verkligen är konflikter kyrkan ska jobba för i arbetet att få fler att rösta, säger Ingrid Vad Nilsen.
Åpen folkekirke fortsatt störst
Det norska kyrkovalet ägde rum den 10 till 11 september och totalt röstade 272 603 personer, varav 34 procent av dem förtidsröstade digitalt.
Åpen folkekirke är den nomineringsgrupp med fortsatt flest antal röster. De får 34 ledamöter till det högsta beslutande organet i norska kyrkan, kyrkosynoden. Detta följt av den kyrkpolitiskt obundna Nominasjonskomkomiteens liste med 26 ledamöter.
Tre nomineringsgrupper var registrerade till kyrkovalet: den liberala gruppen Åpen folkekirke, de konservativa grupperna Bønnelista och Frimodig kirke. Dessutom var den kyrkpolitiskt obundna Nominasjonskomkomiteens liste registrerad.
Mångfald av åsikter
Nominasjonskomkomiteen är utsedd av lokala församlingsråd och ungdomsråd och den sammanställer en lista som ska spegla den mångfald av åsikter som finns i församlingarna med kandidater som går till val på frågor som de själva tycker är viktiga.
Medlemmarna kunde rösta på ledamöter i kyrkorådet (menighetsråd) och stiftsstyrelsen (bispedømmeråd). Det det högsta beslutande organet i den norska kyrkan, kyrkomötet, består av ledamöterna i bispedømmeråd. Det innebär att kyrkomötet väljs indirekt i samband med valet av ledamöter i bispedømmeråden.
