Danska Folkekriken är liksom Svenska kyrkan drabbad av prästbrist. Eftersom den danska kyrkan fortfarande är en statlig angelägenhet, är det kyrkominstern Joy Morgensen (S) som nu går fram med förslag för att få bukt med situationen, vilket Kyrkans Tidning skrivit om tidigare i år.
Det innebär att alla med en kandidatexamen ska få möjlighet att läsa vidare till präst med en individuellt anpassad studieplan på universitet och pastoralinstitut.
Totalt ska denna vidareutbildning ta tre år. Fem av de sex terminerna föreslås bekostas av studenterna själva, vilket vid Köpenhamns universitet skulle innebära en nota på 75 000 kronor. Det är pengar som ska ordnas vid sidan av heltidsstudier.
Även om det finns ett brett samförstånd om att situationen måste lösas nu är flera kyrkliga instanser kritiska mot just finansieringsfrågan, bland annat fackförbundet Præsteforeningen.
Också utbildningsinstanserna reser varnande fingrar: prislappen kan komma att skrämma bort kandidater, särskilt unga sådana. Istället kommer förslaget att attrahera äldre som inte har så många år kvar på arbetsmarknaden, menar Hans Vium Mikkelsen, rektor vid Folkekirkens utbildnings- och kunskapscenter.
– Det är nog inte så många som har råd att gå två och ett halvt år utan intäkt för att bli präst. Som jag skriver i vårt remissvar, så riktar sig lagförslaget just nu in sig på at de nya prästerna blir människor som har kommit så långt i livet att de är igång med en andra karriär, säger han till Kristeligt Dagblad.
– Och på det sättet löser vi ju inte problemet i det långa loppet.
Redan i dag finns det en annan väg än teologistudier vid Århus eller Köpenhamns universitet in i det danska prästyrket: den så kallade paragraf 2-ordningen. Den innebär att även dem utan teologisk utbildning kan söka och få en skräddarsydd utbildning betald.
