Kritik mot nya pastorat: Beslut utan demokratisk förankring

På askonsdagens kväll, när Petter Sundelius egentligen skulle hålla mässa, hade stiftsstyrelsen kallat till det första av två samråd gällande framtida sammanslagningar av innerstadens församlingar.

– Vice ordförande Olle Burell gjorde direkt klart för oss att stiftsstyrelsen redan fattat sitt beslut om sammanslagning. Det här handlade inte om att lyssna på andra alternativ än de tre planer som stiftsstyrelsen tagit fram, utan enbart höra vilket alternativ vi kunde stödja. Det var ett märkligt möte som inte gav uttryck för någon demokratisk förankring.

– Vi kan inte heller förorda alternativ C som är bäst för oss och som lämnar S:t Matteus utanför eftersom vi då samtidigt tar ställning för att S:t Johannes, Gustav Vasa och Adolf Fredrik samlas i ett pastorat. Vi kan inte uttala oss om de andra.

S:t Matteus och S:t Johannes församling förklarade att enhälliga folkvalda organ var emot de tre planerna och i stället förordade att få fortsätta som egna församlingar. Adolf Fredriks församling uttalade inte någon preferens medan ledningen för Gustav Vasa församling var för en sammanläggning.

Förutom Eva Brunne deltog även stiftsstyrelsens förste vice ordförande Olle Burell och ytterligare tre från stiftsstyrelsen. Ytterligare två samråd hålls nu i veckan med de övriga aktuella innerstadsförsamlingarna.

– Jag lyfte studien av tidigare sammanslagningar som KyrkA låtit Per Hansson göra, en studie som visar att större pastorat har svårare att ta sitt arbetsgivaransvar gällande arbetsmiljöfrågor. Biskopen avfärdade studiens resultat när hon sa att det här var en åsikt jag hade.

Jag är djupt bekymrad över den kompetens som ligger bakom detta undermåliga underlag.
- Hans von Schreeb, ordförande kyrkofullmäktige

15 000 församlingsmedlemmar krävs enligt stiftsstyrelsen för en självständig församling, men siffran är enligt Petter Sundelius tagen ur lyften. Enligt prognoser kommer S:t Matteus att ha över 15 000 medlemmar en bit in på 2030-talet. 2008 var det 10 000 som krävdes för att fortsätta som självständig församling.

– Det finns helt enkelt inget tillförlitligt beslutsunderlag till dessa stora frågor, men stiftsstyrelsen ska ändå pressa igenom detta. Det hade varit bättre om Eva Brunne låtit den nye biskopen ansvara för den framtida organisationen när det är han som är biskop den 22 oktober då slutgiltigt beslut ska fattas.

Petter Sundelius betonar att det är församlingen som sköter de grundläggande uppgifterna och stiftet är tillsynsansvarigt för att församlingen förvaltar ekonomi och fastigheter på bästa sätt för att de grundläggande uppgifterna ska skötas.

– Om vi gör allt detta, men ändå tvångssammanläggs, vad är det då? Vår församling sköter allt men tvingas anta något som vi inte vill ha, säger Petter Sundelius och radar upp styrkorna: den goda ekonomin, den låga kyrkoavgiften, ett välskött fastighetsbestånd, en anpassad personalstyrka efter den nya mindre kostym som S:t Matteus har.

– Till den öppna frågelådan inför biskopshearingen hade jag och flera andra skickat in frågor om just detta, men det var inget som stiftet valde att ta upp med de sex kandidaterna. Tråkigt, säger Petter Sundelius.

Hans von Schreeb är ordförande i kyrkofullmäktige i S:t Johannes församling. Han har lång erfarenhet av styrning och ledning i det privata näringslivet.

– Jag är djupt bekymrad över den kompetens som ligger bakom detta undermåliga underlag. Därför har vi skrivit till stiftsstyrelsen för att senast den 31 mars få svar på helt centrala frågor kring fastigheter, ekonomi, organisation, juridik, it och säkerhet.

Hans von Schreeb begär en så kallad due diligence, en besiktning av de ingående församlingarna, innan man ens kan diskutera en sammanslagning.

– Hur ska man kunna ta ställning till något över huvud taget när man inte vet något om de andra? Tänk dig motsvarande samgående mellan fyra bolag. Det skulle ju vara fullständigt otänkbart att göra något liknande i näringslivet, säger Hans von Schreeb och exemplifierar med redovisningar av finansiella åtaganden, samarbetsavtal, tvister, stiftelser, myndighetstillstånd, avtal, lån, försäkringar, skatter, budget, kassaflöde, redovisningsprinciper. Vi har redan nu identifierat dolda fastighetsvärden för 400 miljoner kronor.

– Och självklart måste ett sådant här arbete utföras av ett externt företag som ska redovisas innan en remiss som omfattar församlingarna på Norrmalm skickas ut av stiftsstyrelsen. Vi måste säkerställa korrekt och relevant beslutsunderlag, för våra församlingsmedlemmars skull och inte minst för all personal. För detta kommer naturligtvis att påverka samtliga anställda i de fyra församlingarna.

Eva Brunne är ordförande i Stockholms stiftsstyrelse som är ansvarig för stiftets ”ändamålsenliga lokala struktur” som Kyrkoordningens 37 kapitel paragraf 5 reglerar.

– Vi följer kyrkoordningen till punkt och pricka. Det här har varit en lång process och vi har förberett detta under tolv år. Man kan inte säga att vi skyndat på processen.

En sammanläggning skulle bli aktuell 2022, men de tre samråden pågår just nu som förberedelse.

– Samråden är till för att samla in kunskap och fylla i de relevanta sifferuppgifter som eventuellt saknas. I maj inleds remissomgången då all information ska finnas i materialet och församlingarna har gott om tid på sig att svara till augusti - september.

Vi har inte fattat något beslut mot någons vilja.
Eva Brunne, biskop

Förstår du församlingarnas tveksamhet gällande en sammanläggning när de upplever att de saknar kunskap om de församlingar de ska läggas samman med? Ingen riskanalys har gjorts, inte heller förstår församlingarna varifrån antalet 15 000 medlemmar kommer. S:t Matteus prognos visar dessutom att församlingen kommer att ha fler än 15 000 medlemmar en bit in på 2030-talet.

– Ingen av församlingarna kommer på sikt att ha 15 000 medlemmar vilket kommer att göra det svårt att klara sina åtaganden. Någonstans måste man landa och vi landade i 15 000.

– Det förvånar mig också att församlingarna inte anser sig ha kunskap nog om varandra. Det här är ju församlingar som har samverkat tidigare och då har haft möjlighet att lära känna varandra.

– Vi måste lyfta blicken och bli en tydligare och synligare kyrka för både varandra och för våra samverkanspartner i samhället. Alla församlingar har inte god ekonomi, det här görs i solidaritet. Varje församling kommer dessutom att kunna fortsätta nischa in sig samtidigt som vi fortsätter med det gemensamma uppdraget att förkunna Kristus.

Varför har ingen extern utvärdering gjorts av sammanläggningen av Västermalms församling?

– En biskopsvisitation 2016 visade på att mycket fanns kvar att jobba med för att bli en församling, men där har också mycket skett nu. Vad gäller den här sammanläggningen talar vi om pastorat.

En studie från KyrkA har visat att det kan bli sämre arbetsmiljö med en sammanläggning. Hur kommenterar du det?

– Det finns även en risk att det kan bli sämre arbetsmiljö utan en sammanläggning.

Men varför ska ni göra detta mot församlingars vilja?

– Vi har inte fattat något beslut mot någons vilja. Matteus växer genom bygget av nya bostäder i Hagastaden, men Johannes växer inte. Det här görs i solidaritet mellan församlingar.