Kritiker: Ingen förbättring senaste året

Sveriges kristna råd uppmanar till bön för konvertiter i asylprocessen den 16 januari. Det är då årsdagen av alla ljusmanifestationer som hölls runtom i Sverige för konvertiter.

– Bön är något av det kristna modersmålet. Därför är det naturligt för oss att uttrycka oss i gemensam bön för denna grupp av asylsökande samtidigt som vi fortsätter vårt påverkansarbete och det praktiska stödet i församlingarna, säger ärkebiskop Antje Jackelén i ett pressmeddelande.

Det är också ganska exakt ett år sedan, den 16 december 2018, som kyrkoledare inom Sveriges kristna råd skrev ett debattinlägg i Dagens Nyheter med krav på att Migrationsverket måste respektera konvertiters tro. 

– Det har inte skett någon nämnvärd förbättring för konvertiter i Sverige det senaste året. SKR hade ett möte med Morgan Johansson i maj, men han duckar för frågorna och säger att vi har ett av världens mest rättssäkra system, säger Peter Karlsson, samordnare i migrationsfrågor på Sveriges kristna råd.

Den 29 november i år höll Skandinaviska människorättsjuristerna tillsammans med flera organisationer ett seminarium i Uppsala som behandlade just frågan om kristna konvertiter i asylprocessen. Där påpekades bland annat att Migrationsverket inte tar in teologisk expertis vid sina bedömningar. När hbtq-personer söker asyl får inga avvisningar göras utan att en expert på hbtq-frågor uttalar sig i ärendet.

Riksdagsledamöter från Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna var på plats för att debattera ämnet. Både Mikael Oskarsson (kd) och Annika Hirvonen Falk (mp) ansåg att det vore bra om Migrationsverket använde sig av teologisk expertis vid sina bedömningar medan Arin Karapet (m) inte ansåg att det behövs för tillfället. Han vill invänta Migrationsverkets redovisning som kommer i början av 2020.

Det gjordes ett tillägg i Migrationsverkets regleringsbrev för 2019 om att "myndigheten ska säkerställa rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas". Migrationsverkets svar kommer tillsammans med årsredovisningen till regeringen i februari 2020.

Representanter för Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna fick ställa in sin medverkan på seminariet med kort varsel men hälsade att de tar frågan på stort allvar. Migrationsverket var inbjudna att delta men valde att tacka nej.

Peter Karlsson anser att Migrationsverket ska fokusera mer på konvertiternas aktiviteter och handlande istället för på den intellektuella processen.

– Det handlar i många fall om unga män från Afghanistan. De har kanske aldrig behövt resonera och tänka kring religion på det sätt som de förväntas göra av Migrationsverket, säger Peter Karlsson.

Sveriges kristna råds presidium har skickat ett brev till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik och Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. De har svarat att de vill få till ett möte med presidiet.

Sveriges kristna råd fortsätter sitt arbete för konvertiter. Bland annat har man en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en ordlista med kristna begrepp på dari, det största språket i Afghanistan.

– Många kristna begrepp har inget ord på dari. Det finns bättre ord på farsi, som man pratar i Iran. Det vill till att tolkorganisationerna visar intresse för det här i fortbildningssammanhang, säger Peter Karlsson.

Ruth Nordström, chefsjurist på Skandinaviska människorättsjuristerna, anser att inte mycket har hänt sedan konvertitutredningen kom i mars i år. Den visar att 68 procent av asylsökande som anger konversion som asylskäl får avslag. Enligt utredningen behöver Migrationsverket bland annat ta större hänsyn till aktuell forskning kring konversion.

Aktuell forskning kring religion betonar bland annat de sociala dimensionerna i religion. Det handlar inte till största del om en intellektuell process där man byter ett idésystem mot ett annat, utan mer om deltagande i och utövande av riter och den kristna gemenskapen.

– Det är ingen rättssäker process i nuläget, säger Ruth Nordström. Migrationsverket säger att de har slutat med kunskapstest, men det ser vi att de inte har gjort.

Enligt organisationen Open doors, som arbetar med att hjälpa förföljda kristna i världen, är Afghanistan världens näst farligaste land att leva i som kristen.